Malmös kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalu (S)

Het debatt om hatbrott

Hatbrotten mot judar i Skåne har fördubblats på ett år, till 79 anmälda brott förra året, enligt Skånepolisen. Det rapporterade tidningen Skånska dagbladet i januari. Och det blev upptakten till en lång och infekterad debatt som sträckt sig långt utanför Skånes gränser. Men debatten har nu lett till att både kommunen och Skånepolisen jobbar med information och dialog för att komma tillrätta med problemet.

- Det är omöjligt att visa sig ute, att man är jude, om man vill göra det, så riskerar man att ganska så snabbt bli trakasserad och påhoppad, det berättade judiske Malmöbon Yoseph Goldberg i P1 morgon i slutet av januari.

I januari förra året kastades en brandbomb mot kapellet på judiska begravningsplatsen i Malmö, en judisk manifestation för fred i samband med konflikten i Gaza, attackerades med ägg, flaskor och smällare av motdemonstranter och en konstnär placerade ut burkar med etiketten "Zyklon B - giftgas", en kopia av burkarna som nazisterna använde i sina gaskammare, och hävdade att det var konst.

Dessutom klottrades både synagogan och begravningsplatsen ner flera gånger och judar i Skåne berättar att de inte längre vågar bära kippa eller andra judiska symboler och att de blir kallade judesvin och får ta emot hot på gatan. Yoseph Goldberg är en av många unga judar som därför nu väljer att flytta från Malmö.

- Jag vill inte att mina barn i framtiden ska gå i en skola här, jag läste en artikel häromdagen om någon som skulle bli halalslaktad för att han var jude och jag vill ju inte utsätta mina barn för något sådant, jag vill inte göra något socialt experiment med mina barn, då flyttar jag hellre någonstans där jag tror att jag kan ge dem samma möjligheter som jag har haft, för jag har faktiskt aldrig under min uppväxt stött på antisemitism, däremot tror jag att man gör det i Malmöskolor idag.

Hatbrotten över lag nästan tredubblades i Skåne under 2009. Då registrerades 269 hatbrott, mot 106 året innan och de allra flesta är rasistiska, berättar Susanne Gosenius, som är samordnare för hatbrott vid Skånepolisen.

- Samtliga hatbrott har ökat i Skåne och framförallt i Malmö, men det är specifikt mot de antisemitiska brottsoffren som vi kan se en kraftig ökning.

Och det som är markant för Skåne är att just antisemitiska hatbrott tar upp en så stor andel av hatbrotten - 30 procent, mot 3 procent i hela riket. Susanne Godenius igen.

- Vi kan se att många av de här anmälningarna är förknippade med de händelser som har skett här i Malmö; de två Israel-demonstrationerna vi har haft och Davis Cup-eventet.

Vet man något om vilka som är gärningsmän?

- Väldigt många av de här fallen handlar om skadegörelse och klotter, men det förekommer också olaga hot, ofredande och misshandel och det är ofta så att vi inte har en känd gärningsman, men det vi har är målsägandens uppgifter och beskrivningar av gärningsmännen och de som är på väg till och från demonstrationer, det har hänt att de har pekat ut gärningsmän som verkar vara från Mellanöstern.

I samband med Skånska Dagbladets artikelserie anklagades Malmös kommunstyrelseordförande, socialdemokraten Ilmar Reepalu för att inte ta tydligt avstånd från trakasserierna. Han sade bland annat i samma tidning att Israels oproportionerliga våld i Gaza skapat en varböld, som bidragit till hatbrotten i Malmö och att judiska församlingen borde tagit avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza.

Dessa uttalanden tolkades som att han ansåg att judarna själva hade skuld till trakasserierna, det sade senast förlagschefen Svante Weyler i P1 morgon i onsdags.

- Den som blir utsatt för brotten är inte den som är problemet, om någon passerar en ung jude i Malmö och ropar judesvin eller talar om halalslakt, så är Ilmar Reepalus instinktiva reaktion att fundera på hur det hänger ihop med Gaza. Min instinktiva reaktion är att detta hänger ihop med en månghundraårig tradition av antisemitism. Men Ilmar Reepalu själv menar att han blivit felciterad.

- Jag har kraftfullt fördömt varje form av hatbrott, vi har hatbrott i Malmö som polisen bedömer vara antisemitiska, homofobiska och rasistiska och alla dem är otroligt allvarliga och vi säger att alla dem är vi tvungna att arbeta mot och sedan frågar journalisten mig: vad kan man göra mera för att minska dem? Och då måste man förstå vad som orsakar hatbrotten. Jag tog upp två exempel; tänk om imamen på sin fredagspredikan kunde ta upp att det som händer i Israel och Gaza har ingenting att göra med Malmö.

Debatten har gått varm och Reepalu har fått ta emot hotbrev också från avsändare utanför landets gränser, för sina uttalanden. Men i slutet av februari mötte han judiska församlingen i Malmö. det resulterade i att Malmö stad nu ska kartlägga problemen och anordna Dialogforum, med stöd till de utsatta. Också polisen jobbar nu med dialog och information för att komma tillrätta med problemet, säger Susanne Gosenius.

- Just är det gäller de antisemitiska så har vi en kommunikation med den judiska församlingen, vi har fått veta att många känner sig hotade och utsatta men väljer att inte anmäla av olika skäl. Och sedan jobbar vi också mycket med information och utbildning inom polisen, vi kommer under våren att utbilda särskilda hatbrottsutredare utspridda över hela Skåne.

Reporter: Jenny Hallberg

Publicerad: 2010-03-04

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".