Nyanlända invandrare ska snabbare lära sig om Sverige

Flyktingar utbildas om Sverige

Nyanlända invandrare ska direkt efter beviljat uppehållstillstånd erbjudas 60 timmars samhällsorientering enligt ett förslag av utredaren Erik Amnå som lämnats till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Det är kommunerna som ska ansvara för kurserna som ska hållas på flyktingarnas modersmål. Samhällsorienteringen är viktig för att öka delaktigheten, säger Erik Amnå.

- Utan den får flyktingarna sämre förutsättningar att göra sig gällande, kräva sin rätt, höja sin röst och delta i samhället, säger Erik Amnå, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet. 

Samhällsorienteringen kommer informera om hur Sverige fungerar på ett demokratiskt, politiskt och ekonomiskt plan, men också om vardagen och det mänskliga samspelet.

- Det vore oschysst att inte berätta för dem vad som kommer förväntas av dem och hur de ska tolka mer eller mindre diffusa signalsystem som kan gälla hur man ser varandra i ögonen eller när man kallas in till ett uvecklingssamtal i skolan. Alla de saker som för oss som bott här länge är ganska självklara, säger Erik Amnå.

Tidigare var samhällsinformationen en del av Svenska för invandrare, SFI, men togs bort då språket ansågs vara viktigare. Kurser i samhällsinformation finns redan nu men den är på vissa håll omfattande, medan den på andra ställen knappt existerar. Nu ska en nationell standard upprättas som garanterar en viss mängd och ett visst innehåll. Dessutom ska lärarna i samhällsinformationen bli bättre rent pedagogiskt och kraven på deras professionella nivå höjs berättar Erik Amnå.

- Man får väldigt olika introduktion eftersom det varierar mellan olika landsändar. Dels att somliga faller mellan stolarna och blir för beroende av lokala förutsättningar. Nu lägger vi en standard och vi höjer den professionella ambitionen och gör den till en rättighet.

Samhällsorienteringen ska hållas på deltagarnas modersmål för att kunna ges så tidigt som möjligt enligt Erik Amnå. Den ska också anpassas efter individernas studievana.

- En av de pedagogiska poängerna är att man ska anpassa orienteringen efter de olika förutsättningar som gäller. Om man är högutbildad eller lågutbildad, vilket språkområde man kommer från och vad man har för erfarenheter av att vara flykting.

 Liknande projekt finns i andra europeiska länder men den svenska varianten skiljer sig eftersom den bygger på frivillighet, säger utredaren Erik Amnå.

- Vi gör olika jämförelser med andra länder så det finns saker som erinrar om det här. Jag tycker man kan säga att det är en speciell svensk variant.

- Finns det inget liknande projekt någon annanstans?

- Det finns projekt som har samma syfte men som inte riktigt liknar vårt och som inte har samma frivillighet till exempel och som inte har samma kostnadsfrihet, säger Erik Amnå

- Vad händer om en person inte vill delta?

- Inget händer, det här är frivilligt. Det enda man går miste om är ersättningen för etableringen, säger Erik Amnå.

Reporter: Soheil Pouresmaili, SR International. Publicerat: 4/3 2010

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".