Få kvinnliga ledare i kommunpolitiken

Bara var fjärde kommun har en kvinna som ordförande i kommunstyrelsen. Och det råder fortsatt klar majoritet bland kvinnorna för en rödgrön politik. Det visar ett par nya undersökningar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet idag på den internationella kvinnodagen.

I 83 av landets 290 kommuner innehas den högsta politiska posten som kommunstyrelsens ordförande av kvinnor. Kommunstyrelsen är kommunens "regering" och den kvinnliga representationen totalt utgör 39 procent, långt i från hälften alltså.

I kommunfullmäktige - kommunens riksdag - är andelen något större eller 42 procent, enligt Dagens Nyheters genomgång av kommunerna.

I media talas det ofta om kommunens starke man, sällan om kommunens starka kvinna - när man menar den i kommunen som har det största politiska inflytandet och sitter som kommunstyrelsens ordförande. I 83 av 290 kommuner har kvinnorna denna position. Christina Bergqvist är forskare och universitetslärare och doktorerade 1994 vid Uppsala universitet på en avhandling om Mäns makt och kvinnors intressen och har en förklaring till den manliga dominansen inom kommunerna:

- Traditionellt så har kvinnor varit sämre representerade i landsbygdskommuner och där konkurrensen är stor om platserna. Forskningen visar att det är svårare för kvinnorna att komma fram om det råder stor konkurrens om platserna. Då vinner oftast männen.Det finns manliga nätverk som också delvis håller tillbaka kvinnor.

De kvinnliga väjarna sympatiserar i större grad med de rödgröna än med alliansregeringen. Det visar en Sifo undersökning i Svenska Dagbladet. De rödgröna har ett stöd hos kvinnorna med drygt 54 procent , medan 42 procent av kvinnorna anser att alliansens politik är bäst.

Och det här är ingen ny trend, säger Christina Bergqvist, statsvetare vid Uppsala universitet:

- Det här är något vi sett ganska länge och en förklaring är att kvinnor ofta i högre grad arbetar inom den offentliga sektorn. Kvinnors erfarenheter som mammor och huvudansvariga för familjen och hemmet och så vidare, gör att den politik som det rödgröna blocket har ofta passar bättre för en stor del kvinnor. Inom det borgerliga blocket är det speciellt Moderaterna som har svårt att få stöd från kvinnor och deras politik uppfattas av många kvinnor som inte lika tillräckligt i deras intresse och lika intressant.

I Sifo-undersökningen värderar kvinnor politikområden som vård ,omsorg, barntillsyn och miljö högre än vad männen gör. Och att Moderaterna har svårt att värva kvinnliga väljare leder nu till en Moderat offensiv mot kvinnorna med en politik som bland annat ska leda till en jämnare könsfördelning. Fast årets Moderata valsedlar skulle bara ge partiet en kvinnlig riksdagsledamot till om man skulle nå samma valresultat som 2006, enligt en undersökning som Ekot gjort. Moderaterna anser att 40 procent kvinnor på listorna är en bra volym, enligt partisekreteraren Per Schlingman.

Och statsvetaren och genusforskaren i Uppsala Christina Bergqvist ser nomineringarna som en viktig del att föra fram fler kvinnor i politiken:

 -Ja, ett sätt som Moderaterna nu försöker men som man kanske inte gjort tillräckligt det är att se till att man har ungefär hälften kvinnor på partilistorna. Detta så att det finns förebilder och att man ser att det här partiet är öppet för kvinnor.De andra riksdagspartierna har ju mer eller mindre lyckats få fram hälften av sina kvinnor på listorna, medan Moderaterna har varit lite sämre på det. Och det gäller också att sätta kvinnorna på valbara platser, så att de verkligen kommer in.

Reporter: Göran Löwing

Hîmê rojnamegeriya me duristî û bêterefî ye. Radyoya Swêdê ji aliyê berjewendiyên siyasî, dînî, aborî, resmî û şexsî ve serbixwe ye.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista