Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Krig tar aldrig slut för kvinnor som utsatts för övergrepp

Publicerat tisdag 9 mars 2010 kl 15.32

Krig drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Detta var huvudämnet när kvinnors säkerhet i världen uppmärksammades igår under den internationella kvinnodagen, på ett seminarium som arrangerats av Folk och försvar och institutet för framtidsstudier.

Tre gånger så många kvinnor som män dör i krig, enligt forskning från Försvarshögskolan och det på grund av våldtäkter och lätta vapen och när kriget tar slut, så är det inte slut för kvinnor. De fortsätter att drabbas långt efter krigsslutet.

Men utöver kvinnors utsatta situation i krig, så pågår det dagligen ett krig mot kvinnor som grupp i världen, säger Lena Ag, generalsekreterare för organisationen kvinna till kvinna.

- Över 100 miljoner flickor och kvinnor saknas i världen på grund av att man aborterar flickfoster i stora delar av världen, det pågår könsstympning på över två miljoner kvinnor per år i Afrika, det pågår ett dagligt lågintensivt krig mot kvinnorna via våld i hemmen och så vidare, det finns fruktansvärda siffror som visar att fler kvinnor har mördats på grund av att de är kvinnor än män har dött i 1900-talets krig.

Kvinnors deltagande i försvars och säkerhetspolitiken har ökat, allt fler kvinnor gör militärtjänst och tjänstgör internationellt, men det är inte säkert att de internationella insatser som sätts in för att öka säkerheten verkligen bidrar till ökad säkerhet för kvinnor. Lena Ag igen:

- De som skyddar kvinnor i olika konflikthärdar är ofta kvinnorna själva, militärer utgör väldigt ofta ett hot mot kvinnor, dels fiendemilitärer och det handlar också om sexualiserat våld och massvåldtäkter, men även att internationella insatser dessvärre kan få effekten att öka osäkerheten för kvinnor därför att det för med sig prostitution, trafficking och sexuell exploatering av fattiga kvinnor.

Och Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, håller med och anser att Sverige inte ska ha trupper i Afghanistan:

-Jag tycker ju att Sverige ska bidra med annat och att vi också som en relativt liten nation och där vår militära del spelar en väldigt liten roll i sammanhanget - så skulle vi istället kunna visa framfötterna på det som är den humanitära och civila sidan. vi skulle kunna finnas där med sjukvård, med barnmorskor - de skriker efter barnmorskor t.ex. Vi skulle kunna finnas där med att stödja de organisationer som redan finns där. Jag tänker på Svenska Afghanistankommittén. Vi skulle kunna finnas där med kunskaper om juridik och det civila samhällwet. Vi skulle kunna visa på att det finns alternativ och framför allt ska vi bygga demokrati så måste vi inse att det gör vi inte med militära medel.

Men Johan Tejpar (teshpar), forskare på Totalförsvarets forskningsintitut, FOI, menar att försvarets internationella insatsstyrkor har ökat säkerheten för kvinnor i krig, i alla fall i Afghanistan.

- Ja, det skulle jag påstå att det har gjort, man har faktiskt identifierat olika områden där man arbeta direkt mot kvinnor. För kvinnorättskämpar, man har börjat systematiskt röra sig i områden där kvinnor befinner sig; på bakgator där det finns tygbutiker, matvarubutiker och liknande och man har börjat uppmärksamma att män och kvinnor påverkas olika i ett konfliktsammanhang och det som ökat är en medvetenhet om att bara för att man befinner sig på ett politiskt möte där det bara syns män, så finns det kanske kvinnor bakom och nu har man börjat fråga efter dem för att prata med dem och lyfta fram deras röster.

Sveriges och det svenska försvarets arbete för jämställdhet och för att förbättra kvinnors säkerhet i världen är långt ifrån tillräckligt, menar Kvinna till Kvinna, som nu ställer upp tre krav:

- Vårt första krav handlar om deltagande och att svenska politiker och utrikesminister måste träffa kvinnor och kvinnoorganisationer när de är ute i fält och lyssna på vad de anser är säkerhetshot. Det andra är att inkludera kvinnor i fredsförhandlingar och sätta upp parallellprocesser där det civila samhället ingår för att få in idéer från det civila samhället i fredsförhandlingarna och det tredje är att finansiera - det är jätteviktigt att alla de medel som avsätts för jämställdhetsinsatser och kvinnors rättigheter också når ner till kvinnors egna organisationer som är nyckelaktörer för kvinnors rättigheter och att jämställdhet ska uppnås. Idag är det inte riktigt så, säger Lena Ag, generalsekreterare för organisationen kvinna till kvinna.

Reporter:  Jenny Hallberg, SR International.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".