Protesttåg utanför Barsebäck 1977.

Kärnkraften het igen 30 år efter folkomröstning

På dagen 30 år efter att folkomröstningen om kärnkraft ägde rum la regeringen på tisdagen fram en proposiotion, som möjliggör nybyggda kärnkraftverk i Sverige.

Propositionen innebär bland annat att de tio kärnkraftsreaktorer som finns i dag i Sverige kan ersättas med nya när de nuvarande blir för gamla. Omröstningen i riksdagen kommer att ske i mitten av juni, och utgången är oviss.

En politisk långkörare har nu återigen hamnat i den politiska hetluften.

Alliansregeringen vill behålla kärnkraften i Sverige. Efter den politiska uppgörelsen förra året när Centerpartiet gick med på att gamla kärnkraftsverk ska kunna ersättas med nya, så lämnar regeringen denna vecka en sådan proposition till riksdagen för dess beslut.

Men tre centerpartisktiska riksdagsledamöter och en avhoppad moderat kan komma att rösta nej i riksdagen i juni och då kan förslaget om förnyad kärnkraft falla.

Det är 30 år sedan folkomröstningen om kärnkraft ägde rum den 23 mars 1980.

I 40 år har kärnkraften debatterats i Sverige och skurit genom partierna. Energipolitiken har fått uppleva tvära kast och osäkerheten om vad som ska gälla på sikt har varit och är fortfarande stor.

Den första reaktorn togs i bruk i Oskarshamn 1972. I mitten på 70-talet var sex reaktorer i drift. Samtidigt blev debatten om kärnkraftens vara eller inte vara allt häftigare. På den borgerliga sidan var Centerpartiet och Kristdemokraterna emot kärnkraften och ville avveckla den. Det ville också Vänsterpartiet medan Socialdemokraterna och LO ansåg kärnkraften som nödvändig för att bland annat trygga elförsörjningen till basindustrierna.

I valrörelsen 1976 drabbade Socialdemokraternas partiledare och tillika statsminister Olof Palme ihop med Centerledaren Torbjörn Fälldin, här inför en stor publik i Scandinaium i Göteborg.

- Energipolitiken är svår. Jag förstår tveksamhet och oro. Jag har själv brottats med detta i tjugo år, och jag är beredd att säga att bland de alternativ som finns är detta den säkraste vägen att trygga sysselsättningen för medborgarna i landet, sa Olof Palme.

För Centerledaren Torbjörn Fälldin blev kärnkraften en ödesfråga som skulle förfölja honom länge.

- Bevisbördan ligger på dig (Olof Palme) om du säger att det är klokare att satsa av vårt samlade sparande på att bygga kärnkraftverk i en utsträckning som inget annat land i världen i förhållande till invånarna än att använda samma sparande för att investera så att vi hushållar med vår energi.

Torbjörn Fälldin som på hösten 1976 blev ny statsminister i den första borgerliga trepartiregeringen på 40 år.

Kärnkraften blev regeringens Akilleshäl och tickande bomb. Fälldin och Centerpartiet hade bundit sig hårt med sitt kärnkraftsmotstånd. Skulle utbyggnaden fortsätta och hur länge skulle Sverige behålla kärnkraften och vad skulle man göra med kärnavfallet?

Till slut kunde inte regeringen hålla ihop längre. Moderaterna och Folkpartiet sa nej till Centerns krav på en folkomröstning och regeringen sprack 1978. En folkpartistisk minoritetsregering tog över. Ett nytt riksdagval väntade i september 1979.

Men i mars 1979 skedde det som ingen trodde kunna ske - en stor kärnkraftsolycka utanför Harrisburg i USA.

- Det ser ut att vara en mycket allvarlig olycka sa en talesman för den amerikanska kärnkratftsinspektionen här i Washington . Det verkar vara en av de allvarligaste kärnkraftsolyckorna som någonsin har inträffat, sa denne officiella talesman.

SR:s korrespondent Ove Joansson rapporterade.

Harrisburgolyckan kom att förändra kärnkraftsdebatten i Sverige.

Tage Danielsson, författare, samhällsdebattör och en av de ledande underhållarna vid denna tid, raljerade i en klassisk monolog med de statistiskt trosvisa i debatten.

- Före Harrisburg var det ju väldigt osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända.Men sen så fort det hade hänt rakade sannolikheten upp i inte mindre än 100 procent, så att det blev nästan sannt att det hade hänt.

Harrisburgolyckan satte fart på kravet om en folkomröstning och Folkkampanjen mot kärnkraft och kvinnorörelsen samlade allt större skaror till demonstrationerna.

- Fast än det regnar ger vi inte upp. Fast än det regnar så ger vi inte upp. Det blir ett träd med vida, vida grenar. Aldrig ger vi upp.

Stockholm idag. Kvinnomarsch mot kärnkraft, men många män och barn med i tåget. Hällande regn men tusentals demonstrantater i färgglada regnrockar och med Nej till atomkraft-märket fastklistrat på ryggen.

I folkomröstningen om kärnkraften i mars 1980 hade man att välja på tre alternativ som alla gick ut på att avveckla kärnkraften men med olika tidsperspektiv.

Det fanns alltså inget klart ja-alternativ till kärnkraften. Fegt tyckte många kärnkraftsmotståndare.

Linje 1 stöddes av Moderaterna. Avvecklingen skulle ske i den takt som var möjlig med hänsyn till behovet av elkraft, hette det på den valsedeln.

Linje 2 stöddes av Socialdemokraterna och Folkpartiet och med skillnaden att Linje 2 ville att elproduktionen i Sverige i huvudsak skulle ägas av staten och kommunerna. Max 12 reaktorer skulle få finnas och avvecklas på sikt.

Linje 3 var mest negativt och vill sätta stopp vid de sex reaktorer som var i drift och att dessa skulle avvecklas till senast år 1990.

Bakom Linje 3 fanns Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna samt Miljöpartiet som ännu inte fanns i riksdagen.

I folkomröstningen fick linje 1 och 2 tillsammans 59 procent av rösterna. Folkomröstningar i Sverige är enbart rådgivande, även om politikerna lovar att följa folkmajoritetens vilja.

Kärnkraftsprogrammet bygges ut till 12 reaktorer men debatten om kärnkraftens avveckling fortsatte.

1997 kom Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet överens om att låta avveckla de två reaktorerna i Barsebäck, vilket den danska opinionen länge krävt.

När Allianspartierna kampanjade i valrörelsen 2006 blev kärnkraftsfrågan och oenigheten med Centerpartiet något man tonade ner. Men inga nya kärnkraftsreaktorer skulle få byggas var löftet.

Klimat- och miljöfrågorna har sedan blivit allt starkare och kärnkraften har fått ny luft under vingarna. Den har sina problemen med risker och avfallshantering bland annat, men den släpper inte ut några klimatgaser som olja, naturgas och kol gör.

Förra året gick Kristdemokraterna och Centerpartiet med på att ändra de lagar som krävs för att dagens reaktorer i framtiden ska kunna bytas ut mot nya.

För många Centerpartister framstod detta åsiktsbyte som ett svek. Visserligen hade man i regeringen fått löften om en kraftig satsning på förnyelsebar energi, som vindkraft i första hand, men att böja sig för fortsatt kärnkraft. Nej, det ville man inte acceptera på sina håll inom Centern.

Nu 30 år efter folkomröstningen kan riksdagen i juni rösta fram ett beslut om att kärnkraften ska kunna få leva kvar så länge den behövs.

Socialdemokraterna vill ha en avveckling av de tio kärnkraftreaktorer som finns idag och inga nya ska få ersätta dessa. Det är den rödgröna linjen. Men inom Socialdemokratin finns det också andra åsikter, inte minst bland kommunalråd på orter där basindustrin dominerar. De har samma uppfattning som regeringen. Kärnkraften behövs för att trygga elförsörjningen till industrin.

Skulle regeringens kärnkraftslinje vinna i juni och vi får en rödgrön valseger lär det beslutet sannolikt rivas upp.

Text: Göran Löwing, SR International. Publicerat 2010-03-23.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".