Biståndsminister Gunilla Carlsson

Protektionism hot mot global utveckling

Enbart bistånd räcker inte för att åstadkomma en global utveckling. Det hävdar regeringen, som anser att svensk politik måste verka på många områden internationellt om det ska leda till resultat.

2008 la regeringen fast en politik angående förtryck, migration, ekonomiskt utanförskap, klimat, säkerhet och hälsohot. Nu redovisar regeringen för riksdagen har långt man har kommit med denna politik för global utveckling, som den kallas.

Det tar tid att förändra attityder när det gäller dessa frågor, och resultaten varierar. Men biståndsminister Gunilla Carlsson anser ändå att regeringens politik har satt vissa avtryck internationellt.

– Ja, inte minst i EU-sammanhang där vi är de som tydligast driver detta. Vi använde EU-ordförandeskapet för att också påtala de orättvisor som finns genom att vi ger med ena handen och tar ännu mer med den andra, inte minst vad gäller EU:s jordbrukspolitik.

Finns det en målkonflikt mellan svensk syn och den förhärskande EU-synen?

– Ja, absolut. Jordbruksfrågorna är en. Handelspolitiken och migrationsfrågorna är andra, där vi i Sverige har en tradition av större öppenhet och generositet och det blir en bjärt kontrast till en del EU-länder. Så det finns konflikter inom EU och det är inom EU som vi också måste driva de här frågorna.

Var finns de stora bromsarna i detta?

– Jag tror att bromsarna är de länder som kanske inte känner en trygghet i att de själva har ordning och reda på sin ekonomi och att deras medborgare inte litar på att man ska ha ett globalt engagemang utan vill att man ska lösa problemen på hemmaplan först. Jag tror vi måste se det här sammantaget. Den ekonomiska finansiella krisen visade att trots att Sverige inte var boven i dramat så drabbades vi hårt på grund av vår stora exportindustri. På samma sätt har utvecklingsländerna fått ta de största konsekvenserna eftersom återsändande av pengar från invandrare till hemländerna har minskat och eftersom utländska direktinvesteringar och jobb och arbetslöshet har blivit ännu sämre i utvecklingsländerna.

Den ekonomiska och finansiella krisens återverkningar och de stora statsfinansiella problemen som många länder har idag inom EU, som till exempel Grekland, kommer detta att bromsa upp den globala utvecklingen åren framöver?

– Det finns en stor risk för ökad protektionism och att man inte orkar se omvärlden utan tror att vi kan lösa saken på egen hand, säger biståndsminister Gunilla Carlsson. Jag tror att det är helt fel. Den globala ekonomin är idag så integrerad. Vi måste se det här sammantaget. Tack vare att ekonomin är så omfattande så blir alla andra saker det också – handelströmmar, människoströmmar – och det är därför det här globala angreppssättet är så viktigt.

Yttrandefriheten i världen är ett av de prioriterade områdena i regeringens politik för global utveckling. Det är en förutsättning för att bekämpa alla former av förtryck, och i budgeten för 2010 satsar regeringen 120 miljoner kronor för att främja yttrandefriheten i världen. Pengarna sprids genom anslag från Sida och olika frivilligorganisationer.

Ny teknik och nya medier spelar här en viktig roll, men kommer detta att öka yttrandefriheten i diktaturer? Birgitta Ohlsson är EU-minister.

– Det här är en process som tar väldigt lång tid. Ibland kan frihetsrevolutionen i ett land komma snabbt som i Östeuropa där diktaturer kan raseras på bara ett par år. Men det är också ett långsiktigt arbete, inte minst i Mellanösterns dikataturer, i Kina och på Kuba och i många afrikanska länder där det tar ett tag innan droppen urholkar stenen. Man får jobba långsiktigt och ha väldigt stort tålamod. Det här är som ett maratonlopp där man får vara mer uthållig än sina motståndare. Många diktaturer tenderar till att bli långlivade.

Internet och webbaserade medier som till exempel bloggar och Facebook påverkar ju opinionsbildning och debatt. Men också internationella radiosändningar spelar alltjämt stor roll för yttrandefriheten, säger Birgitta Ohlsson:

– Radions roll är väldigt central i många länder, som i Zimbabwe och Iran och andra länder. Där man kan se hur dessa har påverkat i rätt riktning. Idag ser vi till exempel i Vitryssland hur radiostationer som Radio Free Europe med flera, som påverkar på ett positivt sätt. Radion har en oerhört central roll.

Många anser att Internet är det viktigaste för framtiden samtidigt som vi ser hur Internets svagheter visar sig som i till exempel Kina?

– Ja, och väldigt många människor kommer aldrig i kontakt med en dator under hela sitt liv. Det är därför som radion är så viktig. Jag kan ta som exempel Zimbabwe där BBC har betytt mycket för den politiska utvecklingen och för många analfabeter, som kanske aldrig sett en dator. Den enda chansen kanske är ett det finns en liten transistorradio i byn där man kan få en inblick i omvärlden. Så där är radion väldigt viktig och har absolut inte spelat ut sin roll. Jag tycker att sociala medier och IT är ett viktigt ben för yttrandefriheten, men radio och TV-sändningar är också jätteviktiga.

Reporter: Göran Löwing. Publicerat 25/3-10

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista