Naturkatastrofer visar samhällets sårbarhet

Vi lever i ett allt mer sårbart samhälle, där vardagslivet hotas att störas allvarligt av naturkatastrofer. Det visar vulkanutbrottet på Island och askmolnet över Europa som lamslog flyget i många länder.

Det menar många professorer och vetenskapsmän vid Lunds universitet och dess centrum för riskanalys och riskhantering.

- Vi har 50 - 60 vulkaner världen över som är aktiva samtidigt. Ett litet vulkanutbrott på Filipinerna är inget vi märker i medierna här hemma bara om det är ett stort. Men ett litet vulkanutbrott på Island är närmare oss och askan drabbar oss och plötsligt har vi en vulkanmedvetenhet som vi inte haft tidigare, säger Leif Johansson, som är docent och geolog vid Lunds universitets institution för geo-och ekovetenskaper.

Det kan gå lång tid mellan vulkanutbrotten på Island, men risken finns helt klart att ännu större utbrott kan komma inom en snar framtid.

- Ja, i alla fall då Katla är ett mycket större vulkaniskt system och ett utbrott där skulle troligen producera enormt mycket större askmängder. Sedan har vi historiskt sett också vulkanen Laki, som ligger i samma spricksystem som Katla. 1783 hade Laki ett utbott som producerade en stor mängd svaveldioxid. Det drabbade hela norra Europa och skapade stora problem med den svavelsyra som bildades. Något liknande har vi inte sett på flera hundra år, men allt är möjligt i pincip, säger Leif Johansson.

Svavelsyra påverkar både människors hälsa och är den bland annat datorelektronik, men det finns också många andra hot mot vårt tekniska samhälle idag. Ett terrorhot skulle exempelvis kunna slå ut elförsörjningen och tillgången på dricksvatten. Solens aktivitet skulle kunna producera en jättelik elektromaganetisk strålning, som i sin tur skulle kunna slå ut allt elektrisk på jorden för en tid, med totalt koas som följd.

På Centrum för riskanalys och riskhantering i Lund försöker man utveckla metoder för att visa på risker och överföra den kunskapen till myndigheter, organisationer och näringsliv. Det är det oväntade som är utmaningen, säger professor Kurt Petersen, som är chef för verksamheten där.

- Vi kan se bara några år tillbaks i tiden. Då hade vi elfte septemberhändelsen i USA, vi har haft tsunamin . Nu har vi utsläppen med stora mängder oaska och vi har haft stora jordbävningar i Kina och orkanen Catrina i USA. De är olika händelser som i sig inte är nya i sin typ, men de såg lite anorlunda ut. Och så kommer det att hända hela tiden.

De försöker se vad kriserna är vad som är gemensamt och vad man kan göra för att förebygga skador, för att se var insatser, kompetens och utbildning ska läggas.

 Under den vecka när flygplanen stod stilla som i Sverige, så talades det ofta om miljardförluster, men det är ur samhällsekonomsikt perspektiv inte ett riktigt resonemang, menar nationalekonomen Andreas Bergh vid universitetet i Lund.

- Ja, när man läser i tidningarna att miljonbelopp går förlorade, så kan man tro att det stundar en ekonomisk katastrof på grund av detta. Men det flygindustrin förlorar det vinner andra inom transportsektorn, som båt, tåg, buss och taxi t ex. Hotelnätter förlängs och samhällsekonomiskt kommer det förmodligen att märkas mindre än vad vi upplever just nu.

Så vi får inte se något fall i bruttionalprodukterna?

-Nej, jag tror inte det kommer att synas överhuvudtaget när vi tittar på årssiffror.

I alla fall om askhotet bara är kortvarigt. Annars Skulle det få långtgående konsekvenser för ekonomierna, säger Andreas Bergh.

- Så länge det uppfattas som temporärt så kommer vi att klara oss igenom det. Om det däremot kommer att pågå under lång tid och folk förväntar sig att det här kommer att hända då och då, då måste vi förändra sättet som vi t ex bedriver handel på och transporter varor och människor. Då är det en större omställning av ekonomin, som kanske kommer att ha en kortsiktig kostnad men om på lång sikt också kommer att ge tillväxt på det sätt som vi är vana vid.

Men det är kanske lättare att tänka bort det idag?

- Jag skulle gissa att man fördrar att se vulkanutbrottet som en engångshändelse. för då slipper man ju ta de här omställningskostnaderna. Sen skulle man kunna tillägga att flygindsutrin sannolikt är en sektor som kommer att minska av andra skäl.Miljöskäl och överetablering just nu, så att i den bemärkelsen skulle det kanske bara påskynda den utveckling som ligger i framtiden, säger Andreas Bergh.

Men det skulle också påverka den tekniSka utvecklingen inom flyget. Sten Wandel är profesor i Teknisk logistik.

-Ja, om det här med askan fortsätter att vara ett problem kontinuerligt eller lite då och då, så kommer man att försöka hitta lösningar till hur man bygger flygmotorer som kan flyga genom askmolnet eller bra navigeringssystem så att man kan flyga runt molnet.

Men om det här askproblemet går över väldigt snabbt - vad händer då?

-Troligen inte särskilt mycket mer än att några forskare kommer att jobba fram motorer som kanske skulle kunna klara det här i framtiden. Men det blir inga stora forskningspengar och då kommer det att ta lång tid. Kolleger säger att det tar tio-femton år för att ta fram en flygmotor som klarar aska och de höga temperaturer som behövs då för slippa att det blir kleggar med glas som kondenserar i motorna och sådana saker.

Reporter: Göran Löwing

Publicerat: 2010-04-26

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista