Partierna uppmanas avstå dyra vallöften

Håll tillbaks alla löften om reformer och var beredd på ett nytt stort internationellt ekonomiskt bakslag. Det säger regeringens Finanspolitiska råd i en rappport om hur regeringen skött sin ekonomiska politik, där regeringen i stort får ett gott betyg. Men ordföranden Lars Calmfors är oroad av läget.

Den finansiella oron i världen fortsätter att gå i vågor och tilltron till de krisdrabbade ländernas förmåga att genom kraftigt utgiftssparande och höjda skatter får ner de jättelika underskotten är låg på många håll.

Professorn i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i det Finanspolitiska rådet , Lars Calmfors, delar denna oro för ett nytt stort ekonomiskt bakslag.

- Ja. vi bedömer risken som väldigt stort därför det är så många länder som har så stora underskottsproblem. De måste göra stora finanspolitiska åtstramningar. Det kan komma räntereaktioner också för länder som USA, Storbritanninen och Japan. Nästan hur det än går kommer det att slå mot den internationella konjukturen. Och det kommer också att drabba oss.

Hur drabbar det Sverige?

- I form av lägre exportefterfrågan och då går det också ut över vår produktion och sysselsättning också, säger Lars Calmfors.

Sverige tillhör de länder som har en stark ekonomi med små underskott i statsfinanserna och en relativt liten statsskuld i förhållande till vår bruttonationalprodukt.

Finanspolitiska rådet har åtta ledmöter vars uppgift är att oberoende utvärdera regeringens finanspolitik. I tidigare rapporetr har man ofta varit kritisk till olika åtgärder eller brist på sådana. Så hur vill Lars Calmfors nu sätta betyg på regeringen för det senaste årets ekonomiska politik i skenet av vad som hänt och händer internationellt:

- Ja. Det beror på vad man jämför med. Jämför man med andra länder så får regeringen ett gott betyg. Samtidigt så tycker vi att man kunde ha skött det lite bättre. Man kunde ha gjort lite mer under år 2009 när krisen seglade upp. För 2010 ligger man tycker vi i stort sett rätt och 2011 är för tidigt att bedöma. Budgeten ska ju inte läggas fram förrän i höst och då får man se vart konjunkturen är på väg.

Finanspolitiska rådet har i sin digra rapport jämfört på många områden hur utfallet blev vad gäller tex arbetslöshet och sysselsättningsgrad mellan förra stora krisen på 90-talet och vad som hänt de tre senaste åren.

Ungdomar har det lika svårt idag som då att få jobb. Däremot har det varit lättare under denna kris för äldre på arbetsmarknaden och också för födda utomlands. Arbetslösheten har totalt inte heller blivit så stor som det fanns anledning att tro med facit i hand från 90-talskrisen.

Det är ju vallöftenas tid och partierna tävlar om att vara mest generös mot väljarna. Men finns det då utrymme i svensk ekonomi får stora reformlöften.

- Nej, jag tycker att man ska vara väldigt försikt. Vi vet inte hur lång den internationella krisen blir. Vi vet inte vilka långsiktiga effekter den får på våra offentliga finanser. Därför ska man vara extremt försiktig med att utlova några reformer. Man kan inte ens utesluta att man måste ta tillbaks redan utställda reformer.

Men finns det utrymme för en fortsatt stabiliseringspolitik om konjunkturbakslaget skulle komma?

- Ja, Sverige har ju väldigt goda offentliga finanser om man jämför med andra länder. Så det finns ett utrymme att göra tillfälliga saker om det behövs. Det som ligger närmast till hands är att förlänga de extra statsbidragen till kommunerna under ytterligare ett år.

Slut på valfläsk som inte är finansierade alltså. Vi får se hur partierna lever upp till det i den fortsatta valrörelsen.

Finanspolitiska rådet vill ta bort det så kallade ROT-avdraget inom byggsektorn. Däremot fyller det ska RUT-avdraget för hushållsnära tjänster en positiv funktion, då det är tjänster som konsumenten själv kan utföra i hög grad än byggtjänsterna.

Även om Sveriges ekonomi förnärvarande är stark så finns det ändå problem att ta i tu med.

- På kort sikt är det att klara sig igenom det internationella krisen där vi har goda offentliga finanser. Det är den här regeringens förtjänst men också tidigare regeringars. Så det här vi ett mycket bättre läge än andra länder.

Det kanske största problemet på lång sikt är hur vi ska finansiera välfärden när folk kommer att leva längre och kanske ställer större krav på standarden i olika välfärdstjänster. Där saknas det ju egentligen en debatt. Det borde vara helt centralt i valrörelsen hur man ska finansiera den framtida välfärden. Men det är inget parti som vill tala om det, säger Lars Calmfors.

Reporter Göran Löwing, SR International. Publicerat 2010-05-18.