Nu har riksdagen avskaffat värnplikten

Idag avskaffade riksdagen det över 100 år gamla allmänna värnpliktssystemet.

Från den första juli är lumpen historia och den militära grundutbildningen görs frivillig.

Värnplikten har sina rötter i 1800-talets Sverige men i modern form tillkom den 1901. Hör Ingrid Karlsson, arkivarie på Krigsarkivet i Stockholm, reflektera över en svensk klassiker som nu går i graven.

De stora neddragningarna under senare år av det svenska försvaret har inneburit att behovet av en allmän värnplikt har försvunnit. Men den så kallade totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar och innebär att skyldigheten att mönstra och göra värnplikt kvarstår om försvarsberedskapen kräver det i framtiden. Denna skyldighet ska gälla för både män och kvinnor.

Från den 1 juli ersätts den obligatoriska värnplikten med en frivillig militär grundutbildning.

Omkring 4.000 frivilliga ska tas ut för att göra en tre månader lång utbildning. Dessa manliga och kvinnliga soldater ska sedan ingå i insatsförsvaret och ska kunna tjänstgöra utomlands. De kan bli kontrakstanställda och kan då kallas in när försvaret behöver dem.

Berlinmurens fall 1989 och de stora politiska och demokratiska förändringarna i Östeuropa därefter, med upplösningen av Warzawapakten, innebar också och en anpassning av den svenska försvars- och säkerhetspolitiken.

Sverige hade som alliansfritt land byggt upp ett stort invasionsförsvar, baserat på den allmänna värnplikten. Bit för bit har det militära försvaret skurits ned i takt med att hotbilden minskat och nu är det alltså dags att avskaffa det allmänna värnpliktssystemet.

Den allmänna värnplikt som nu upphör har sina rötter i 1800-talets Sverige men i modern form tillkom den 1901. Men redan före medeltiden fanns system för att mobilsera ett försvar.

Det så kallade indelningsverket från 1600-talet gjorde varje bonde skyldig att bidra med en soldat, som fick ett torp och lite jord att odla, när han inte var inkallad till krig och övningar.

Ingrid Karlsson är arkivarie på Krigsarkivet i Stockholm där den svenska försvarshistorien vårdas och forskas om. Innebar den allmänna värnplikten 1901 också en ökad förankring av försvarsviljan i Sverige?

- Det kan man ju säga. Den var lokalt förankrad även om man tjänstgjorde på en annan plats i Sverige eftersom försvaret ville ha tillgång till den kunskap man hade. Men alla kände ju någon som tjänstgjort inom försvarsmakten.

Med den allmänna värnplikten och fler i försvaret byggdes också antal regementen ut och med tiden också specialiseringen inom olika vapenslag.

Nu när vi får ett frivillt deltagande i försvaret och den breda folkförankringen försvinner. Att "göra lumpen" som det heter blir ju bara 4.000 om året som får göra. För handlade det hela årskullar omkring 40.000-50.000. Kan det förändra inställningen till försvarsviljan och militärtjänsten.

- Ja, mina egna tankar är att det kan vara väldigt många så kallade "stridisar" som kommer in, vilket inte känns så där väldigt bra. Man vill ju att det ska vara förankrat i att försvara landet på "ett fint sätt" eller hur jag nu ska uttrycka mig. Inte bara det här att döda och så, utan att man verkligen vill försvara sitt land).

Att "göra lumpen" ansågs också vara ett viktigt steg för att bli vuxen. Lära sig ta ansvar alltifrån att bädda sängen och hålla reda på alla prylar till att bli en del i ett lagsamarbete.

- Det tror jag har haft en betydelse. För om man är ung och kommer direkt hemifrån så är det fostrande att inte bara bli servad hela tiden utan här ska man själv utföra vissa uppgifter. Speciellt lagandan utvecklas ju naturligtvis. Man måste samarbeta med folk. Samtidigt måste man kunna lyda order om hur man ska bete sig. Så nog tror jag det är fostrande. Men sen finns det visst de som vantrivts enormt och kanske inte heller blivit behandlade på ett bra sätt inom försvaret. För dem är det en lättnad att inte behöva bli tvingade till en värnplikt, säger Ingrid Karlsson, på Krigsarkivet.

En sak som också försvinner med den allmänna värnplikten är den medicinska och fysiologiska statistik över alla unga män med uppgifter om t ex vikt och längd, som myndigheterna fick i samband med mönstringen. Detta forskningsmaterial försvinner nu över tiden.

Reporter: Göran Löwing, SR International. Publicerat 2010-05-19.