Biståndssatsning på ambassader får kritik

Sverige använder biståndspengar till att bygga nya ambassader på flera håll i världen. Men det här kan strida mot OECD:s regelverk, som Sverige åtagit sig att följa. Det hävdar biståndsorganisationen Diakonia, där Magnus Walan är biståndspolitik expert.

- I det är OECD-reglerna mycket tydliga att man inte får finansiera nyetableringar av utlandsmyndigheter med biståndsmedel, citat, om man inte planerar att överlämna det till utvecklingslandets regering, säger Magnus Walan.

Enligt Diakonia har den nuvarande regeringen använt över 30 miljoner kronor av biståndspengarna för flera ambassadbyggen, bland annat i Minsk, Kabul och Bagdad.

Sveriges Television, som granskat det svenska biståndet, uppger att mer än hälften av kostnaden för de nya svenska ambassaderna i Irak och Afghanistan finansierats av biståndspengar.

Över huvud taget har det skett en dramatisk ökning av mängden biståndspengar som går till UD:s egen administration under senare år, anser Diakonia.

Men det är inget konstigt med att biståndspengar används till ambassadernas verksamhet, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

- Den tekniken har också tidigare socialdemorkatiska regeringar använt. Att vi nu avräknar mer pengar beror ju på att vi har öppnat ambassader där vi har långsiktigt utvecklingssamarbete och där vi behöver ha ökad diplomatisk närvaro i Irak, i Afghanistan, och nu öppnar vi också i Västafrika, och på många sätt har vi annan struktur nu på våra ambassader, och då blir det högre avräkning också, säger Gunilla Carlsson.

Och att biståndspengar används till ambassaders verskamhet i utvecklingsländer som tar emot mycket svenskt bistånd, har Diakonias Magnus Walan egentligen ingenting emot.

- Det är väl helt okej om det handlar om det handlar om att finansiera eller administrera bistånd i fattiga länder. Men att storskaligt och systematiskt, med ett litet belopp - 5 procent på i stort sett alla ambassader - finansiera med bistånd, det är inte riktigt hederligt. Och då pratar vi om ambassader i Tokyo - två miljoner i Tokyo - eller i Reykjavik eller i Ottawa eller i Dublin och Madrid, det är inte att ha de fattigas behov för ögonen, säger Magnus Walan på Diakonia.

Enligt Diakonia visar offentliga dokument att UD använder biståndsmedel för att finanserna fem procent av förvaltningskostnaderna för många ambassader i världen, som då till exempel Tokyo och Reykjavik.

När vi ber Gunilla Carlsson kommentera de här uppgifterna mitt på fredagen vill hon varken bekräfta eller dementera dem. Men skulle biståndspengar gå till ambassaden i Reykjavik är det försvarbart, säger hon.

- Om vi har gjort det så är det för att vi ser att vi sätter krav på att vi ska ha gott biståndsamarbete med givare, och även diskutera utveccklingsfrågor med islänningarna, om hur fiskeripolitik till exempel kan påverka fattiga länders förutsättningar och så vidare, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

Reportrar Cajsa Collin och Anders Ljungberg, SR International.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista