Färre mördare döms till rättspsyk

Allt fler mördare döms till fängelse istället för vård. Trots att många av dem har en psykisk diagnos. Mikael Rying, kriminolog och forskare vid Mittuniversitet, är kritisk till utvecklingen.

– Jag tror inte att man kan straffa bort farlighet hos personer utan jag tror att de måste behandlas på något sätt.

Enligt Mikael Rying, som har forskat i dödligt våld i över 20 år, så har mellan 80 och 90 procent, av de personer som döms för att ha dödat någon annan, en psykisk diagnos.

Brottsförebyggande rådet skrev i en rapport 2007 att tre av fem gärningsmän som dödat någon fick genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Och för de allra flesta visade undersökningen på att gärningsmannen hade minst en psykiatrisk diagnos.

Men trots att så många av dem som begår mord och dråp har en psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik så döms endast en liten del till rättspsykiatrisk vård.

Av de personer som döms för dråp eller mord idag så är det bara drygt var tionde som döms till rättspsykiatrisk vård. Och det är en rejäl minskning från 70-talet då uppåt två tredjedelar dömdes till rättspsykiatrisk vård. Mikael Rying säger att det beror på en förändrad syn på personer med personlighetsstörningar. 

– Tidigare ansåg man att många av de här personlighetsstörda som hade de här empatistörningarna och impulskontroll störningarna som likvärdiga med psykiskt sjuka. Men senare över tid har man kommit att ändra den uppfattningen. Om det är bra eller dåligt kan man ha olika uppfattningar om. Men problemet är att många av dem här hamnar i fängelse istället och det gör att dom inte får den behandling som dom kanske behöver, säger Mikael Rying.

1992 beslutade riksdagen att göra en ändring i lagen om rättspsykiatrisk vård. Ändringen gjorde att personer med så kallade personlighets störningar numera i allmänhet inte döms till vård. 2008 gjordes ännu en ändring och numera kan även de som själva orsakat sin psykiska störning, till exempel genom en narkotikaöverdos, dömas till fängelse -även om personen inte var medveten om sitt handlande då brottet begicks.

Risken med trenden att fler döms till fängelse är enligt kriminologen Mikael Rying att gärningsmännen som fått fängelse istället för rättspsykiatrisk vård kanske lättare får återfall och begår brott igen.

– Om en person har en psykisk störning som är viktig för att brottet ägt rum, om den inte får korrekt behandling för det här, då är ju risken stor för återfall naturligtvis.

Mikael Rying tycker att inte tillräckligt mycket uppföljning gjorts sedan ändringarna kom. Han skulle vilja veta mer om vilka konsekvenserna blivit av att personer som är psykiskt sjuka dömts till fängelsestraff. Själv tror han att mördare som har personlighets störningar kan vara en bidragande del av det växande problemet med en hårdare miljö på fängelserna.

– Det har blivit mycket, mycket mer hot och våld och fängelsegäng sen det här ändrades. Om det är en direkt konsekvens av det eller inte. Men tidsmässigt ligger det i alla fall i linje med det.

Reporter Agnes Rube SR International, publicerat 13 Augusti 2010

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista