ARBETSMARKNAD

Kritik från flera håll mot etableringsreformen

"Inte definierat vad socialt stöd är"
4:50 min

Ett för svagt barnperspektiv och ett alltför starkt fokus enbart på jobben. Så låter en del av den kritik som nu riktas mot regeringens stora etableringsreform, som träder i kraft i nästa vecka.

När huvudansvaret för att ta emot nyanlända invandrare flyttar från kommunerna till Arbetsförmedlingen riskerar andra viktiga frågor än jobben att glömmas bort, säger Dick Qvarnström, som jobbar med nyanlända invandrare i Borås kommun.

– Jag förstår att man fokuserar på det här sättet, med jobbfrågorna och så. Men vi måste vara helt på det klara med att familjerna och enskilda individer som kommer utifrån de har behov av extra stöd.

I dag tar det i genomsnitt sju år för någon som fått uppehållstillstånd att få jobb i Sverige. Alldeles för lång tid, anser regeringen, som nu lyfter över huvudansvaret för att integrera invandrare från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Det är den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år, säger integrationsminister Erik Ullenhag, som pekar ut två mål med reformen.

– Det ena är att den som fått ett uppehållstillstånd i Sverige inte hamnar hos socialtjänsten utan hos Arbetsförmedlingen. Man får kanske frågan tydligare vad man kan bidra med och hur man snabbt ska kunna komma i jobb. Det är ett väldigt fokus på jobb. Den andra större förändringen som är nog så viktig, det är att vi har ett tydligare individperspektiv, säger Erik Ullenhag.

Tillsammans med den nyanlände ska Arbetsförmedlingen upprätta en etableringsplan, skräddarsydd åt var och en, men med ett övergripande mål - att den nyanlände ska vara i jobb inom två år. I det arbetet är det en ny yrkesgrupp som får en nyckelroll, etableringslotsarna, som är företag eller organisation vars huvuduppgift det blir att ragga jobb åt de nyanlända, men som också ska ge socialt stöd. Ett ansvar som även det legat på kommunerna.

Vad innebär då det här med socialt stöd? Roy Melchert som är utredare på Sveriges Kommuner och Landsting menar att den nyanlände inte längre kan vända sig till kommunens tjänstemän för att få stöd i vardagen. Det blir lotsens ansvar i fortsättningen, men allt är inte glasklart i rollfördelningen, säger han.

– Vi kan aldrig komma ifrån kommunernas uppdrag inom ordinarie verksamheter. Men just det som är specifikt för den nyanländes situation är att allt är nytt. Det är ett helt nytt samhälle att förhålla sig till och där behöver man lite social vägledning ibland. Allt det där tycker vi att lotsen och Arbetsfömedlingen ska göra.

Vad är det ni är oroliga över då?

– Oron ligger i att det inte är helt definierat för lotsen vad det här sociala stödet ska bestå av. Så där krävs det då att staten, Arbetsförmedlingen och regeringen, följer upp hur lotsarna fungerar, för om de inte fungerar fullt ut så drabbas ju individerna av det, säger Roy Melchert, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting.

Och att det här ansvaret nu lyfts bort från kommunerna, det beklagar Anders Lindström som jobbar med nyanlända i Falköpings kommun. Den helhetssyn som man nu har inom kommunen där kommer att gå förlorad, säger han.

– Det handlar om arbetslivscoachning, samhällsorientering på svenska och modersmål, språkundervisning och socialt stöd. De här olika funktionerna har vi samordnat, med ett gemensamt mål och dessutom under ett tak. Den här frågan är så komplex, så man hade behövt behålla helhetssynen och jag ser inte vem som ska axla den rollen i dag, säger Anders Lindström.

Kravet på etableringslotsen är att den ska träffa den nyanlände i minst tre timmar i månaden, och inom den tiden ska det alltså rymmas både jobbcoachning och socialt stöd. Ahmed Abdulle, som är ordförande för Somaliska Kunskapsföreningen i Borås, han har gillat att kommunen jobbat brett med sina insatser mot nyanlända, inte minst mot barnen.

– De arbetade med hela familjen, med barnperspektivet och med vuxna och alla. Men när det kommer till Arbetsfömedlingen vet jag inte hur det blir. Intresserar de sig bara för vuxna för att få dem in i jobb, frågar sig Ahmed Abdulle.

Det finns också en politisk kritik mot att det tas för lite hänsyn till andra behov än att snabbt komma i jobb. Christina Höj Larsen är Vänsterpartiets integrationspolitiska talesperson.

– Ibland är det behov av att familjen över huvud taget ska lära sig att leva återförenat. Det kan också vara familjer som samtidigt ska lära in en ny kultur, med ungar som växer upp i de här dubbla kulturerna. Vi vet att de har en mängd andra utmaningar, som vi också måste ta med och ta hänsyn till, säger Christina Höj Larsen (V).

Och visst ska Arbetsförmedlingen och etableringslotsen kunna hjälpa till att orientera i det svenska samhället, säger integrationsminister Erik Ullenhag. Men i grunden handlar det nu om att byta perspektiv och sluta se de nyanlända som svaga individer, säger han.

– Vi försöker också bryta med en omhändertagandementalitet, som utgår från att människor som kommer till vårt land behöver väldigt mycket hjälp och stöd. Man kan behöva hjälp och stöd, men detta är personer som flytt över hela världen, som vill komma i arbete. Jag menar också att vi ska kunna ställa rätt mycket krav på människor att själva komma in i det svenska samhället, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

(Ett samarbete mellan SR International och Sveriges radios lokala kanaler).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".