Unga drabbas när fattigdomen sprider sig

"Får konsekvenser för framtiden"
4:10 min

Fattigdomen sprider sig i Europa i skuggan av den ekonomiska krisen. Oron över att 78 miljoner människor lever i fattigdom eller på gränsen till fattigdom i EU skapar debatt och krav på strukturella förändringar.

Många människor hamnar utanför arbetsmarknaden och det sociala trygghetssystemet. I Europa likväl som i Sverige har man skärpt bidragssystemen, säger forskaren Renate Minas, professor i socialt arbete vid Stockholms Universitet.

– Det har man definitivt gjort. Och inte bara socialbidraget utan även arbetsstödsersättningen, genom att man ökar krav på aktivering. Och det har man definitivt gjort i många länder, säger Renate Minas.

Effekterna av krisen drabbar först redan utsatta grupper, samtidigt som nya uppstår. Ungdomsarbetslösheten är en av de mest uppmärksammade frågorna i bland annat Sverige. Åke Bergmark, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, påpekar att unga under 30 år sedan länge har ett högt socialbidragsberoende.

– Unga vuxna är i runda tal 40 procent av de som får bistånd. De har en stor rörlighet på arbetsmarknaden. Det vill säga att man söker sig från studie till arbete, och man går från ett arbete till ett annat. Och man är i större utsträckning hänvisade till begränsade arbeten, så det är ett skäl. Det här innebär dessutom att om man har den här svagare förankringen på arbetsmarknaden, så har man inte heller rätt till a-kassa i samma utsträckning som de som har varit på arbetsmarknaden längre. Av det här skälet är unga vuxna en mer sårbar grupp, säger Åke Bergmark som också är forskarchef vid Institutet för Framtidsstudier.

Inom EU pekas barnfamiljer, unga vuxna och invandrare ut som grupper som drabbas först av krisen. Redan i fjol uppmärksammade Röda Korset i en rapport att effekterna av den finansiella krisen varierar mellan länderna. Men gemensamt för alla är en större psykisk ohälsa som leder till ökat alkohol- och drogmissbruk, samt social isolering och utanförskap. För ungdomarna kommer denna situation att sätta djupa spår i deras liv, säger professor Renate Minas.

– En del forskning har ju visat att det här har konsekvenser ganska långt för den framtida utvecklingen av dessa ungdomar. Att man har det svårt att komma in på arbetsmarknaden, och att man etablerar sig mycket senare i samhället än om man har kommit tidigare in på arbetsmarknaden. Och många av dessa unga människor mår inte heller bra hälsomässigt, så det har definitivt en del konsekvenser, säger professor Renate Minas.

Fackförbundet TCO har i en rapport föreslagit att man ska tvinga unga att läsa in gymnasiet. TCO konstaterar att en fjärdedel av alla under 25 år är arbetslösa, och att över hälften av dem som inte gått gymnasiet inte haft något jobb alls sista året. Karoli Sypolis är 19 år, han spelar tv-spel på ungdomscaféet i Solna i Stockholm, och säger till Ekot att han varken har jobb eller gymnasiebetyg.

– Jag har inga gymnasiebetyg över huvudtaget. Det är i stort sett helt omöjligt att skaffa jobb, för jag har problem med dyslexi och jag har svårt att koncentrera mig och då kände jag inget hopp om att gå i skolan. Men jag vill ju plugga och skaffa lägenhet och försörja mig på egen hand, jag försöker skaffa arbete nu och det går som det går, säger Karoli Sypolis.

Professor Åke Bergmark tycker att de ungdomar som hamnar i utanförskap bör få en andra chans att få avsluta sina studier eftersom konsekvenserna kan vara förödande för många av dem.

– Det är oroande därför att tittar man på unga som tenderar fastna i längre perioder av ekonomiskt bistånd så det är ofta de som inte har fullbordat grundskolan. Ge möjligheten att avsluta ofullbordad utbildning för ungdomar. Att vägarna in för att komma tillbaks i utbildningssystemet ska vara lättare över tid, det tror jag är det viktigaste, säger Åke Bergmark, professor i socialt arbete och forskarchef vid Institutet för Framtidstudier.

Den svenska regeringen tror inte att det är en lösning att förlänga de ungas studieperiod eller att tvinga unga att läsa in gymnasiet som TCO föreslår, om de inte är studiemotiverade. Däremot anser regeringen att skolan ska bli mer individanpassad medan det för de unga som vill komma ut på arbetslivet bör skapas praktikplatser, och bli billigare och enklare för arbetsgivaren att anställa unga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".