"Flaskpost" med meddelande till klimatmötets delegater. Foto: Israel Leal/Scanpix.
KLIMATMÖTET I CANCÚN

Lågt ställda förväntningar på klimatmötet

"Kommersiellt synsätt på klimatet ger mest"
6:06 min

Det är som pådrivare inom EU och som brobyggare inte minst till många u-länder som Sverige vill spela en roll vid FN:s klimatmöte i Cancún i Mexico, som inleddes i dag. Men efter fiaskot vid det stora klimatmötet i Köpenhamn förra året har mycket av luften gått ur ansträngningarna att få till stånd ett globalt och heltäckande klimatavtal.

– Från det högtryck som rådde precis före Köpenhamn förra gången, så är det klart att det nu är mera lågtryck som dominerar förutsägelserna, säger Sveriges miljöminister Andreas Carlgren.

Då, inför det upphaussade Köpenhamnsmötet förra hösten, stod klimatfrågan - mitt under pågående finanskris - högst på både den mediala och politiska agendan. Larmrapporterna om klimateffekten fick stort utrymme och förväntningarna trissades upp om att hela världen kunde samlas kring ett klimatavtal, med bindande stora utsläppsminskningar. Men av det här blev det ingenting, förhandlingarna bröt samman, Köpenhamn slutade i fiasko.

Förra hösten hade också Sverige en ledande roll i förhandlingarna som EU:s ordförandeland. Så är det inte nu, men Sverige har ändå en möjlighet att påverka, hävdar Sveriges chefsförhandlare Anders Turesson.

– Vi är en viktig aktör inom EU och EU är den drivande parten i klimatförhandlingarna, och det är viktigt att EU kan fortsätta vara det. Och därför krävs det länder som Sverige och några andra inom EU som verkligen driver på för att EU ska kunna inta den här rollen. Dessutom kan Sverige bidra till dialog och förtroendeskapande åtgärder på olika sätt, och vi har ju bra relationer inte minst med många u-länder, relationer som vi naturligtvis ska utnyttja, säger Anders Turesson, till P1 Morgon.

Svenska Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson anser att Sverige tydligare kunde ha drivit viktiga klimatförslag inom EU, till exempel kravet på att unionen ensidigt skulle åta sig att minska utsläppen med 30 procent fram till 2020 från 1990 års nivåer, istället för dagens 20 procent. Men han säger samtidigt att Sverige kan fungera som ett klimatföredöme för många andra länder, eftersom vi minskat våra klimatutsläpp 14 procent mer än vi varit tvungna till enligt det så kallade Kyotoprotokollet.

– Det tycker jag är extremt viktigt för det visar ju på att vi mår bra av att springa först. Att vi är ett land som har bra tillväxt, hyfsad sysselsättning och god välfärd, och ligger mycket bättre till än det vi måste ligga på. Och det kanske är det viktigaste budskapet för omvärlden att det faktiskt är så att man mår bättre som land av att bli mer och mer oljeoberoende. Och den poletten har ju inte ramlat ned hos de flesta förhandlare, utan man sitter ofta och tjurar och tror att man vinner förhandlingen om man gör så lite som möjligt, säger Svenska Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

I motsats till inför Köpenhamn är det ingen som tror att det blir ett heltäckande klimatavtal den här gången. De två länder som omöjliggjorde ett bindande avtal i Köpenhamn - Kina och USA - världens största utsläppare av växthusgaser - står snarare ännu längre ifrån att skriva på ett avtal nu.

För att ändå inte helt tappa styrfarten i klimatarbetet är siktet nu inställt på att i ett första steg få världens länder att minska utsläppen med åtminstone så mycket som de gick med på i Köpenhamn, och på något sätt få med det i ett slutdokument från Cancún.

Det räcker inte för att hålla temperaturökningen i världen på under målet på två grader, men skulle ändå vara ett steg på vägen, säger Andreas Carlgren.

 – Det vi vill att det här ska tas in formellt i förhandlingarna och bekräftas där, för då blir det också ett första steg mot att man faktiskt också gör tydligare, mer bindande åtagande. Fortfarande är ambitionsnivån alldeles för låg, men då har vi ju i alla fall lagt ett golv för de fortsatta förhandlingarna.

Är det rimligt att tro att det blir någon form av avtal om utsläppsminskningar?

– Jag tror att vi nu kommer att ta steg på vägen mot det, men världen kommer att tvingas inse att vi tar steg framåt, innan vi når det stora steget att verkligen ha ett avtal på plats, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Enligt FN:s klimatpanel måste klimatutsläppen minska med mellan 25 och 40 procent fram till 2020 från 1990 års nivåer för att undvika temperaturhöjningar på över två grader. Löftena som gavs i Köpenhamn och som finns i det så kallade Köpenhamnsackordet motsvarar en minskning med 13-18 procent, och då handlar det ändå bara om en lista med frivilliga åtaganden. Men bättre något än ingenting, lyder resonemanget.

I Cancún ska det också förhandlas om en rad andra viktiga frågor: minskad avskogning, överföring av miljöteknik till fattigare länder, finansiering av utsläppsbegränsningar i u-världen och annat. Men allt hopp får inte sättas till resultatet av de här förhandlingarna, säger Andreas Carlgren:

– Vi förbereder också åtgärder för att själva gå fram i partnerskap med andra länder om det inte lyckas i Cancún. Världen kan inte bara satsa allt på att klara detta i förhandlingar. Vi måste också hitta andra vägar framåt för att rädda klimatet om vi inte lyckas tillräckligt snabbt i förhandlingarna.

Ja, fler och fler säger att det inte enbart går att förlita sig på att den politiska processen ska lyckas och ett ambitiöst globalt klimatavtal ska komma till stånd. Det är viktigt att regioner, länder, kommuner och företag går fram på egen hand och tar egna initiativ, säger Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.

– Många företag har tuffa klimatmål, många kommuner har tuffa klimatmål, EU har anammat så kallat Eco Efficient Economy, alltså en ekoeffektiv ekonomi, som konkurrensmedel mot Kina, Indien och USA. Och när den strategin verkligen förverkligas, att man inser att vi har ett väldigt energieffektivt samhälle, så står vi oss mycket starkare när energipris och oljepriset ökar över tiden. Och det är det här kommersiella synsättet på klimatfrågan som jag tror kommer att ge störst utväxling, säger Svenska Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".