Om man inte kommer in på arbetsmarknaden de första två-tre åren i Sverige, minskar chanserna snabbt att få jobb för utomeuropeiska invandrare. (Personerna på bilden har inget samband med artikeln). Foto: Yvonne Åsell/Scanpix.
ARBETSMARKNAD

Utomeuropéer förlorarna i lågkonjunkturen

"Utanförskapet går i arv"
4:13 min

Det är de utomeuropeiska invandrarna som drabbats hårdast av de senaste årens lågkonjunktur. Arbetslösheten har stigit i alla grupper, men klart mest bland dem som invandrat till Sverige från länder utanför Europa, visar ny forskning från Linnéuniversitetet i Växjö.

– Speciellt i en kris, när det är svag efterfrågan på arbetskraft, så är det så att alla som är nytillträdande på arbetsmarknaden, de som vill komma in på arbetsmarknaden, som har det svårast. Det ser också bland svenska ungdomar, som velat komma ut på arbetsmarknaden under krisen. De har haft det svårt, säger Jan Ekberg professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Enligt rapporten från Linnéuniversitetet var sysselsättningsgraden bland utomeuropeiska invandrare under första halvåret i år 68 procent av vad den var för personer som är födda i Sverige av svenska föräldrar. För två år sedan var motsvarande siffra 74 procent.

Samma negativa utveckling har inte invandrare som kommer från länder inom Europa haft. Deras sysselsättningsgrad, i jämförelse med den svenskfödda gruppen, har istället ökat från 83 till 84 procent under de två senaste åren.

En stor del av förklaringen till de försämrade siffrorna för invandrare från länder utanför Europa är att invandringen därifrån varit stor de senaste åren, och att det varit svårt för dem som nu kommer från Irak och Somalia till exempel, att slå sig in på en redan hård arbetsmarknad, säger Jan Ekberg.

– En stor del av dem har bestått av flyktingar, och det tar längre tid för dem att komma in på arbetsmarknaden. Sedan då när det gäller den europeiska gruppen, så har nyinvandringen i den gruppen varit mycket mindre. Och ökningen som varit i den europeiska gruppen har i ganska stor utsträckning bestått av arbetskraftinvandring. Till exempel har vi nu under krisen haft en relativt stor invandring från Polen, det är ofta arbetskraftinvandrare, och de har lättare att ta sig in på arbetsmarknaden.

Men även om det finns förklaringar till de utomeuropeiska invandrarnas försämrade läge på arbetsmarknaden, så ställer det till problem också på längre sikt, säger Jan Ekberg.

– Har man inte kommit in på arbetsmarknaden under låt oss säga de två-tre-fyra första åren efter att man kommit till Sverige, så minskar chanserna väldigt snabbt sedan.

Det är dåliga nyheter för de utomeuropeiska invandrarna förstås, men också för försöken att skapa större integration i samhället. Det har nämligen visat sig att även arbetslöshet går i arv.

– På -50, -60 och 70-talet hade invandrarna en bra arbetsmarknad i Sverige. Det finns ju undersökningar som visar att barn till invandrare, som föddes före 1970 i Sverige, har klarat sig lika bra på arbetsmarknaden som infödda.

Och på 80-talet började försämringen?

– Ja, när föräldrarna fick svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och det börjar vi se effekter av nu när den andra generationen ska in på arbetsmarknaden.

Så utanförskapet fortplantar sig?

– Ja, säger Jan Ekberg.

Från och med den 1 december så har Arbetsförmedlingen övertagit huvudansvaret för att ta emot nyanlända invandrare från kommunerna, i syfte att snabbare få ut fler nyanlända på arbetsmarknaden. Och med tanke på betydelsen av att snabbt få sitt första jobb, så tycker Jan Ekberg att förändringen är bra. Men det krävs mer än en god ambition.

– Lärdomen är väl mest det att nu när Arbetsförmedlingen tar hand om det, att man får vara beredd på att avsätta rätt så stora resurser på att hjälpa nyinvandrade att komma in på arbetsmarknaden. Om man lyckas med det så ligger det en belöning i framtiden därför att det då underlättar för den efterföljande generationen. Sedan då om man lyckas, det är ju en annan sak, därför att det finns så många andra saker som spelar in. Vi vet genom andra undersökningar att invandrare från utomeuropa som vill in på arbetsmarknaden ofta utsätts för diskriminering. Så man måste arbeta på flera plan, inte bara Arbetsförmedlingen, och se till att diskriminering minskar när folk ska in på arbetsmarknaden, säger Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".