Skolbarn från Rinkeby hälsar välkommen på mer än tio olika språk, när de generalrepeterar sitt Nobelprogram på Nobelmuseet. Foto: Fredrik Skog /Nobelmuseet.
Nobel

Ungdomar i Rinkeby tar emot Nobelpristagare

4:21 min

För  litteraturpristagaren Mario Vargas Llosa innebär Nobelveckan inte bara presskonferenser, föreläsning och högtidliga ceremonier, utan också ett besök i Stockholmsförorten Rinkeby. För i år är det tjugonde året som skolbarn i Rinkeby gör temaarbeten om Nobelpriset, och bjuder in pristagare att besöka dem. I tisdags hade de två åttondeklasserna från Bredbyskolan och Rinkebyskolan generalrepetition på Nobelmuseet.

Under året har eleverna jobbat med Nobeltemat på olika sätt. De har läst och tecknat, och gjort tittskåp som representerar de olika prisen.

Men förutom att eleverna lär sig mycket om nobelpristagarna, om litteratur och om de vetenskapliga upptäckter som ligger bakom prisen, så får de också lära sig att samarbeta och att tro på sig själva.

För när Nobelpristagaren väl kommer på besök då är det eleverna själva som håller i allt – då får inga vuxna vara med och prata.

– Det bästa med Nobelprojektet har varit att samarbeta med mina klasskamrater, och att representera dem och min skola också, säger Alex från Bredbyskolan.

Det hela började redan 1988 när konstvetaren Elly Berg kom med idén att göra ett häfte till den egyptiske litteraturpristagaren Naguib Mahfouz tillsammans med arabisktalande barn och deras modersmålslärare i Stockholm. Sedan dess har barn och ungdomar i Rinkeby varje år arbetat med Nobelpriset på olika sätt, och skrivit och tecknat ett häfte till Nobelpristagaren i litteratur, som kommit på besök.

När pristagaren kommer gör eleverna en presentation, de berättar om Alfred Nobel och om arbetet de gjort.  Hast går på Rinkebyskolan och ska vara konferencier för presentationen tillsammans med en klasskamrat. Han tycker det har varit roligt att jobba med Nobel.

– Vi har sökt igenom litteratur om Alfred Nobel och vi har pluggat en hel termin om det. Det var nästan som att det var roligt, det kändes inte som lektioner! Det känns stort att få träffa en Nobelpristagare. Folk tar inte så mycket hänsyn till Rinkeby, men för en gångs skull har vi fått någonting stort. Det här kommer bara att gå bra. Vi är speciella i Rinkeby, säger Hast.

På Nobelmuseet gjorde eleverna sin presentation på svenska, men när Mario Vargas Llosa kommer till Rinkeby bibliotek kommer ungdomarna prata på engelska. Och på spanska. För Alex, som går på Bredbyskolan, har fått äran att tala inför den peruanske författaren på hans eget språk.

– Vi ska hälsa på Mario Vargas Llosa, och jag ska prata om hans böcker. Det känns bra. Först var jag lite nervös, men nu är jag säker på mig själv, att jag kan det och att jag ska göra det, säger han.

Lotta Silfverhielm är en av projektledarna för arbetet med Nobel i Rinkeby, och tillsammans med Gunilla Lundgren har hon nu också skrivit en bok om de tjugo årens arbete. Hon säger att det är väldigt givande att arbeta med eleverna, och få höra deras berättelser och erfarenheter.  Dessutom lär de sig många olika saker genom Nobelprojektet.

– Dels så lär de ju sig mycket om Nobelpriset, som är ett viktigt pris. Och sen lär de ju känna varandra på det här sättet. Och vi gör väldigt mycket studiebesök, de får bland annat se Stadshuset, Konserthuset, Nobelmuseet och Nobels fabriker. Deras värld vidgas. Och jag lär mig enormt mycket varje år tycker jag, genom att träffa de här barnen, säger Lotta Silfverhielm.

Fatima som går i åttan på Rinkebyskolan berättar att hon var med på Svenska Akademin när årets litteraturpristagare presenterades. Och förutom årets pristagare Mario Vargas Llosa har hon och hennes klasskamrater också studerat tidigare pristagare och deras arbete.  Till exempel Nelly Sachs, som fick priset 1966, och som skrev mycket om det judiska folkets erfarenheter. På Rinkebyskolan har eleverna fått skriva sitt eget svar till en av Nelly Sachs dikter, berättar Fatima.

– Hon hade skrivit en dikt om längtan till sitt hemland. Och alla fick uttrycka sig och skriva vad de tänkte på när de hörde dikten. Så jag skrev och läste upp det jag tänkte på: Nelly Sachs menar att man aldrig kan förneka sitt hemland, det finns alltid med en i hjärtat. Utan hemlandet är man ingenting. Det vill säga, man har grävt sin egen grav, säger Fatima som går på Rinkebyskolan.

Ingrid Forsberg

SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista