VÅRDKÖERNA

Skärpta regler för kömiljarden - hjälper inte alla

4:31 min

Snart får landstingen större press på sig att snabbare erbjuda patienterna besök och behandling. I dag beslutade regeringen om nya skärpta regler för landstingen, som nu måste korta sina köer ytterligare för att få del av pengarna i den så kallade kömiljarden.

Nästa år är målet att den stora majoriteten patienter ska behöva vänta högst två månader på vård, jämfört med dagens tre månader.

Men kritiker menar att systemet främst gynnar de som redan har korta köer. För vissa landsting är det näst intill omöjligt att uppfylla de nya kraven. Dalarna är det landsting som har störst problem med att korta köerna, och för dem är kömiljarden ingen riktig morot. Det säger Elisabet Franson, som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Dalarna.

– Nej, egentligen inte. För oss är det lite ouppnåeligt om man ökar kraven. Vi måste ju hitta hållbara sätt att arbeta, oavsett. Sedan kan pengarna, kömiljarden, ge oss utrymme och resurser att satsa, men vi kan inte göra oss beroende av det. Vi ska ha stabila och robusta system som verkligen kan ge en bra och tillgänglig vård, med god kvalitet, säger hon.

Kömiljarden innebär att landsting som kortar sina köer ska belönas med statliga pengar, och för det avsätts en miljard kronor per år i statsbudgeten. De nya reglerna innebär att landstingen ska ge de flesta patienter - 70 procent - vård inom två månader, jämfört med tre månader i dag, för att landstingen ska få pengar ur den här miljardpotten. Och för de landsting som är ännu snabbare och ger vård till 80 procent av patienterna inom två månader lovar regeringen ytterligare 200 miljoner kronor att dela på.

Halland är det landsting som varit bäst på att korta köerna, och hälso- och sjukvårdsdirektören Lena Kennevik Kierkegaard tror inte de kommer ha några problem att uppfylla de nya kraven:

– Det är jag övertygad om att vi kommer kunna göra. Vi är redan på god väg mot det nya regelverket.

Några anledningar till att Halland lyckats korta sina köer så mycket är, enligt Lena Kennevik Kierkegaard, att man ser landstinget som en helhet. Kan en enhet inte tillhandahålla vård så frågar man en annan, och att ledningen - både politiker och tjänstemän - följer tillgängligheten. Är det problem på något område så vidtar man åtgärder omedelbart. Man har också tillämpningsriktlinjer, som innebär att man i hela Halland hanterar uppkomna situationer på samma sätt. Hela tiden har man jobbat med inriktningen att uppfylla kraven för att få ta del av kömiljarden, och Lena Kennevik Kierkegaard tycker att det är ett bra stimulansmedel.

– Det har varit väldigt verkningsfullt med de här stimulansmedel som staten har gett oss, och jag tycker det är helt korrekt att ge dem först när man har presterat någonting. Det har ju visat sig att det här med prestationsbaserad ersättning har varit lyckosamt.

Men för de landsting som har stora problem med att minska köerna kan det vara svårt att få ta del av kömiljarden. Elisabet Franson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Dalarna.

– Vi är lite för långt ifrån nu för att kunna satsa och sedan tro att vi ska få igen det. Det är inte riktigt så, utan det är mer att jobba med hållbara, långsiktiga lösningar.

I Dalarnas landsting har man problem med resurserna, bland annat med brist på allmänläkare, och man hade redan problem med långa köer när systemet med kömiljarden infördes. Köerna har långsamt kortats, men inte tack vare kömiljarden, enligt Elisabet Franson. Och hon är osäker på om systemet med kömiljarden är bra, till exempel när det gäller vilka prioriteringar som görs.

– Dels handlar det ju om att man måste hitta bra effektiva sätt att jobba, det tror jag alla är överens om. Men sen finns det också litegrann en attitydfråga, för det handlar inte om medicinska prioriteringar, utan det är tid som gäller. Det finns risk för undanträngningar, som man säger, att de som är kroniskt sjuka, de som ska ha sina återbesök regelbundet, då glöms bort, eller inte prioriteras. När det är just tillgängligheten, utan direkta medicinska prioriteringar, som går före, säger Elisabet Franson i Dalarna.

En utvärdering nyligen visade att bara sju av 21 landsting klarat av det nuvarande tremånaderskravet. Och enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, har de som lyckats korta köerna i väldigt liten utsträckning gjort det genom att de fått mer pengar, utan istället har det gjorts genom effektiviseringar. Men både regeringen och SKL, tror ändå att patienter gynnas av stimulanser till landstingen.

Hälso- och sjukvårdsdirektören i Halland, Lena Kennevik Kierkegaard, tycker att andra ska inspireras av arbetet i hennes landsting.

– Jag kan inte se att det arbete vi har utfört i Halland är omöjligt för någon annan, utan tvärtom, nu finns det goda exempel i vårdsverige. Vi får ge och ta och dela med oss. Skulle någon vara intresserad av hur vi har jobbat, och ta del av någonting där, så är man hjärtligt välkommen, säger Lena Kennevik Kierkegaard, hälso- och sjukvårdsdirektör i Halland.