AFGHANISTAN

Svenska soldater stupade i Afghanistan

3:54 min

Under året har de svenska soldaterna i Afghanistan varit i strid cirka 80 gånger. Tre svenskar och en av deras tolkar har stupat i strider. Inget tyder på att läget skulle förbättras under 2011, uppger försvarsmakten. Tvärtom är en försämring den mest sannolika utvecklingen.

Trots det skarpa läget har Alliansregeringen kommit överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om den svenska Afghanistanstyrkan efter valet.

– Ibland kallar vi det att föra över ägarskapet på afghanerna själva, på Afghanistan, på säkerhetsstyrkorna, på rättsväsen, på civil ledning, sa statsminister Fredrik Reinfeldt.

Enligt Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson, visade överenskommelsen på en ny svensk inriktning.

– Nu är det tydligt att nu går Sverige in i en ny fas, med en ny strategi för Afghanistaninsatsen där vi satsar mer på bistånd.

Sverigedemokraterna och Västerpartiet reserverade sig mot delar av överenskommelsen.

– Det är väl det mest besvärande att man försöker låtsas som om att det här är i närheten av den rödgröna överenskommelsen som vi gick till val på. Det är inte, sa Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly.

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin beklagade Vänsterpartiets ointresse att vara med i uppgörelsen.

– Det är bara att beklaga att de inte såg det som möjligt att vara med också nu. De tyckte att steget blev för långt helt enkelt. Det beklagar jag, sa Mona Sahlin.

Den svenska styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under nästa år, beslutade riksdagen den 15 december. Sverige ställer en väpnad styrka om högst 855 soldater till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan till slutet av 2011. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Regeringen beräknar att styrkan kommer att bestå av cirka 500 personer på plats under 2011, vilket är samma antal som i dag. För att förbättra säkerheten ska Sverige dessutom utöka insatsen med en helikopterenhet med sjukvårdsförmåga. 

Överenskommelsen på lite längre sikt mellan samtliga partier, innebär bland annat att Sveriges ambition är att inte ha kvar stridande trupp i landet efter 2014. I stället ska den ha en mer stödjande funktion, främst genom att utbilda Afghanistans egna förband och polis.

Sverigedemokraterna vill att hela den svenska styrkan dras tillbaka under 2013 och att man gör en plan för detta under 2011. Partiet anser också att utbildning av de afghanska säkerhetsstyrkorna saknar förutsättning för framgång.

Vänsterpartiet vill att det utvecklas en ny civil strategi för det svenska stödet till Afghanistan och att det civila biståndet ökas kraftigt. Vänsterpartiet vill också att tillbakadragandet ska inledas 2011 och att Sverige ska ha avslutat tillbakadragandet av trupperna senast under det första halvåret 2013.

En annan aspekt i Afghanistanfrågan är biståndet. Under 2010 satsade den svenska regeringen cirka 500 miljoner kronor på olika typ av civila projekt. Den militära insatsen kostar drygt 1,5 miljarder kronor. Trots ett internationellt bistånd på 250 miljarder kronor det senaste året, har den afghanska regeringen hittills inte åstadkommit så mycket, och president Hamid Karzais regering anklagas för utbredd korruption.