EU-kommissionär Cecilia Malmström.
EU:S ASYLPOLITIK

Trögt för EU:s gemensamma asylpolitik

"Tanken är att få upp minimistandarden något"
4:57 min

EU-ländernas gemensam asyl- och migrationspolitik väntas bli klar 2012. Men då bara i form av en överenskommelse, och i praktiken kan den komma att fungera först flera år därefter. Det är ett mödosamt arbete som inte står högt på medlemsländernas agenda när ekonomin är i gungning. Arbetet bromsas även av att de främlingsfientliga fått större inflytande i EU.

– Det finns kraftiga strömningar mot att reglera detta överhuvudtaget. Det finns främlingsfientlighet som växer. Och snarare ett intresse av att hålla människor borta. Men att ha gemensamma regler motverkar också missbruk och är på sikt lönsamt på det sättet att systemen blir effektivare, människor får vänta kortare tid och man minskar det mänskliga lidandet. Så på sikt är det något som alla verkligen vinner på. Men svårigheterna är mycket stora, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström som ansvarar för unionens asyl- och migrationspolitik.

Gemensamma regler är nödvändiga, säger Malmström. I dag är skillnaderna så pass stora att en asylsökande kan får stanna i ett EU- land, medan samma person kan få avslag i ett annat land. Att både regelverken och mottagningsstandarden måste bli mer enhetlig, det har man egentligen redan förpliktat sig att göra inom EU, säger Cecilia Malmström.

– Det är klart att det blir aldrig totalt lika i EU:s 27 och snart kanske 30 länder, men tanken är att få upp minimistandarden något.

Ambitionen är alltså att få det så kallade migrationspaketet på plats. Men av de sex planerade lagförslag som ligger på bordet och handlar om asyl, migration och gränskontroll, har Europa hittills enats om enbart ett och det nyligen. I december antogs direktivet för långvarigt bosatta. Mottagandeproceduren och Dublinförordningen finns bland de svåra frågorna. Dublinförordningen är regeln om att man måste söka asyl i det första landet man kommer till inom EU, och det är undantag från den som EU-domstolen i Strasbourg snart ska fatta beslut om.

Undantagen är menade att aktiveras vid extraordinära omständigheter, till exempel om ett stort antal flyktingar kommer till ett EU-land, eller när ensamkommande barn vill ta sig vidare in i EU. Detta är något som flera länder redan accepterat på grund av det kollapsade grekiska asylsystemet. Och medan undantaget från Dublinförordningen på grund av extraordinära omständigheter är något som länderna har svårt att enas om, är frågan om de ensamkommande flyktingbarnen lättare att diskutera, säger Cecilia Malmström.

– Ensamkommande minderåriga är en fråga som har engagerat mig oerhört mycket - och vi har lyckats få en handlingsplan för detta som medlemsländerna har accepterat andan i, så att säga. Där står just att de måste behandlas som barn, de måste få särskilt bemötande, man måste ta hänsyn till det hur de kan återförenas med sina föräldrar om möjligheten finns, eller om man kan få en ordnad situation för dem och om de får asyl skall de få speciella kontaktpersoner.

Detta har medlemsländerna i princip accepterat, säger Cecilia Malmström.  Mycket av de här tankarna finns i de här direktiven som förhandlas nu. Kvalificeringsdirektiven till exempel där man säger att just barn har rätt att söka asyl under speciella villkor.

Så oberoende om det blir grönt för ensamkommande minderåriga i Dublinförordningen finns denna tanke i de andra lagförslagen. Det påpekar Cecilia Malmström som för detta har fått stöd i EU-parlamentet. Men, påminner hon, EU har två lagstiftande parter och den andra parten består av medlemsländerna.

Och medan de mödosamt överenskomna besluten mellan EU-länderna allt oftare förflyttas fram är en glädjande nyhet att EU:s byrå för samarbete i asylfrågor på Malta, som officiellt öppnas först i juni, redan är igång.

– Den ligger i Valletta på Malta och styrs av en styrelse där alla medlemsländer i princip är representerade. Sverige representeras av Dan Eliasson, chef för Migrationsverket, och det är på den nivån. Det är människor som är kunniga som kan frågorna och som jobbar väldigt mycket på fältet, säger Cecilia Malmström.

Hon ser fram emot att se konkreta resultat från den myndighet som ska finnas för att hjälpa och stötta medlemsländerna, identifiera svårigheter, samla kompetens och kunna ge experthjälp till de utsatta länderna. Ett av uppdragen är att få det europeiska asylsystemet på plats i praktiken. Därför skulle ett enhetligt regelsystem behövas. Den skulle ge bättre grunder för byråns arbete och en högre skyddsnivå, både vad gäller rättigheter och skyldigheter för asylsökanden.

– Tanken är ändå att om vi får ett regelverk på plats då ska varje land implementera det och då finns det juridiska procedurer att vidta mot länder om de inte gör det, säger EU- kommissionär Cecilia Malmström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".