Flaskpost till delegaterna på klimatmötet i Cancún i december 2010. Foto: Israel Leal/Scanpix.
FN:S KLIMATMÖTE

Optimism inför nästa klimatmöte i Durban

"Vi kan inte skjuta viktiga frågor framåt i all oändlighet"
5:38 min

Det behövs ett internationellt pris på koldioxidutsläpp för att vårt klimat ska räddas. Det säger nu många svenska forskare, politiker och debattörer inför nästa FN-möte om klimatet i sydafrikanska Durban i december.

Klimatmötet i Köpenhamn 2009 blev ju ett fiasko, men på mötet i fjol i Cancún i Mexico föddes på nytt en optimism inför årets möte i Durban. Det säger Sveriges chefsförhandlare i Klimatförhandlingsdelegationen Anders Turesson.

– Vi har bakom oss ett ganska framgångsrikt möte i Cancún, därför att vi hade ställt upp ganska låga förväntningar. Man ska komma ihåg det. Vi sköt viktiga frågeställningar framåt, men det kan vi inte göra i all oändlighet utan vi måste kunna tackla också dem.

Men ett internationellt FN-avtal det ligger inte i Durban utan ännu några hållplatser framåt i tiden?

– Ja, men vi måste nå en bra bit framåt i Durban. Det vore starkt önskvärt åtminstone. Vi kan inte ta myrsteg utan vi måste ta ordentliga kliv, men jag ska inte sticka under stol med att det kommer att bli svårt, säger Sveriges chefsförhandlare Anders Turesson.

Vintern 2010 var den kallaste i Sverige sedan 1987. Men globalt sett var 2010 ett varmt år där årsmedeltemperaturen låg 0,62 grader över långtidsmedelvärdet enligt den amerikanska vädertjänsten NOAA. Ett av klimatmålen är att begränsa temperaturökningen till max 2 grader jämfört med förindustriell nivå, det vill säga i ett hundraårsperspektiv. Många tvivlar på att ett FN-klimatavtal mäktar med detta, då det kräver mycket stora och snabba minskningar av de globala utsläppen. Svante Axelsson är generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

– Ja, rent praktiskt behöver man vända världens utsläppsökningar till utsläppsminskningar inom redan fem år. Och sedan ska man snabbt minska. Det som krävs rent politiskt är ett mentalt skifte, ett helt nytt synsätt. Insikten kommer hos allt fler länder och företag, att det är smart av konkurrensskäl att snabbt som tusan komma bort ifrån oljeberoendet. När den här synvändan blir känd, och när man ser goda exempel runt om i världen, då kommer det att bli en kapplöpning ut ur fossilsamhället. Då får vi se ett annat tempo i klimatarbetet, säger Svante Axelsson i Naturskyddsföreningen.

EU har sedan 2007 målet att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer, men under förutsättning att andra industriländer ställer upp på lika mycket. Annars gäller 20 procent för EU. Sverige har ett eget mål om att minska utsläppen med 40 procent och att minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar år 2020.

För att få ned utsläppen har man inom EU fördelat utsläppsrätter som kan köpas och säljas. Det innebär att till exempel ett skogsföretag som minskar sina utsläpp kan sälja en del av sina utsläppsrätter till andra företag som inte är lika framgångsrika på att minska sina utsläpp.

Nyckeln till att få ned utsläppen anser många i debatten är att få till stånd ett internationellt pris på koldioxidutsläppen. Det skulle göra att industrier i olika länder och världsdelar också skulle kunna konkurrera på mer lika villkor. En som driver den linjen är Martin Ådahl på tankesmedjan Fores.

– Det är absolut nödvändigt att de som förorenar måste betala för vad de ställer till med. Det är en förutsättning, och det är också förutsättningen för att det ska bli lönsamt att investera i ny teknologi. Det är en förutsättning för att få alla entreprenörer i världen att finna lösningar på problemen.

Varför är det så svårt att få till en pris på koldioxid?

– Därför att det här är den största ekonomisk-politiska frågan i modern tid som världen har att enas om. Det är första gången man behöver något som lite grand motsvarar en världsregering där man kommer överens om någonting.

Och det är också en förutsättning för att ha en kostnadsneutralitet länderna emellan vad gäller tillverkning?

– Det kommer nog aldrig att bli helt neutralt. Det kommer alltid att finnas länder som har lite högre koldioxidpris, eller som går före på vissa områden lite mer än vad andra gör. Så det gäller att hitta en situation där man litar på varandra och där man har ett system som håller, så att man kan gå före snabbt, säger Martin Ådahl på tankesmedjan Fores.

Sveriges klimatchefsförhandlare Anders Turesson håller med om att det är viktigt att vi når fram till en internationell prissättning på koldioxid. Inom EU arbetar man med den metoden, flyg och sjöfart ännu undantagna, och det fungerar ganska bra, säger Anders Turesson.

– Det finns många problem med det, men i stort sett så fungerar det. Vi kan ju också fundera på vad vi åstadkommit i vårt eget land, där vi haft en koldioxidavgift sedan 1991. Det är den främsta orsaken till att vi faktiskt har minskat våra utsläpp med bortemot 17 procent sedan 1990 samtidigt som vår ekonomi har vuxit väsentligt. Priset på utsläpp har visat sig vara en mycket framgångsrik åtgärd som Sverige har vidtagit.

Alla på vårt jordklot kan ju notera nya stora dramatiska väderkatastrofer under den senaste tiden, till exempel i Australien och Brasilien. Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen tror att såna här väderkatastrofer kommer att påverka politikerna i klimatförhandlingarna framöver.

– Jag tror det. Tyvärr är det den hårda läxan, att när effekterna av vårt beteende blir synliggjorda för oss. Även om man inte kan räkna in varje katastrof som en klimateffekt, så är mönstret alarmerande. När det blir sanktionerat av nästa klimatpanel i FN år 2014, så tror jag att den domen som forskarna kommer ut med då, kommer att ändra mycket av vårt synsätt på vad vi ska göra. Då tror jag att tempot måste öka mycket snabbare än i dag, säger Svante Axelsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".