En kvinna sörjer vid ett minnesmonument över alla döda i Srebrenica i Bosnien. Foto: Scanpix.
KRIGSBROTT

Fler åtal att vänta mot misstänkta krigsförbrytare

"Det finns väldigt sällan teknisk bevisning"
4:41 min

I Sverige pågår just nu ett tjugotal förundersökningar om krigsförbrytelser i andra länder. I höstas väcktes åtal mot en man för brott begångna i ett fångläger i Bosnien i början av 1990-talet och dom väntas under våren.

Hittills har endast en person dömts för denna typ av brott i Sverige, den också för polismorden i Malexander riksbekante Jackie Arkelöv. Polis och åklagare har under senare år fått mer resurser för att utreda denna typ av brott.

– Drygt ett tjugotal förundersökningar pågår just nu. Länder som är aktuella är många, men Irak och forna Jugoslavien finns givetvis representerade, säger Hans Melander som är chef för Rikskriminalens Krigsbrottskommission.

Flera personer är i dag frihetsberövade under pågående förundersökningar. I andra fall har polisen bara ett namn att gå på, säger Hans Melander.

– Det finns sådana som det bara finns en namnuppgift på. Sedan huruvida de finns eller inte finns i Sverige just nu, det vet vi inte.

Krigsbrottskommissionen har i dag tio utredare som arbetar med de olika fallen. I den nu pågående rättegången, som beräknas avslutas i mars, står en man åtalad för brott begångna i ett fångläger i Bosnien för omkring 20 år sedan. Svårigheten är ofta att brotten är gamla och det kan vara svårt att hitta bevis och vittnesmål. I det aktuella målet finns flera målsägare, det vill säga personer som utsatts för brottet, berättar Lise Tamm, vice chefsåklagare vid den Internationella åklagarkammaren i Stockholm.

– Det är ju till exempel personer som varit krigsfångar.

Och som lever i Sverige?

– Nej, det har hållits förhör i hela världen. Självklart måste vi samarbeta med det land där brotten begåtts och kunna få åka dit och höra folk och besöka platserna. Det är det första landet du måste samarbeta med där händelserna har ägt rum. Sedan kan målsägare och vittnen befinna sig på alla möjliga ställen i alla möjliga länder, säger Lise Tamm, vice chefsåklagare.

Hans Melander på Krigsbrottskommissionen berättar hur man kommer eventuella krigsförbrytare på spåren.

– Vi får in information från olika ställen. Ska jag ta något exempel, så är Migrationsverket några som då och då hör av sig och tipsar om den här typen av gärningsmän. Det kommer också in information från andra ställen som från allmänheten till exempel.

Kan det vara bekanta, grannar och arbetskamrater som tipsar polisen i de här fallen?

– Det kan det vara. Vi har ju sett att det förekommer om inte offer, så i alla fall sådana som är bekanta eller på något sätt relaterade till offer som tipsar om gärningsmän.

Men svårigheterna att utreda denna typ av brott är många. Hans Melander nämner en.

– Det finns ju väldigt sällan någon teknisk bevisning att falla tillbaka på. Mycket beroende på att det är så lång tid tillbaka som det här har utspelat sig.

En annan svårighet är tiden för brottet kopplat till situationen i landet ifråga vid brottsutredningen, säger vice chefsåklagaren Lise Tamm.

– Ja, när det är en pågående konflikt så är det i princip omöjligt att utreda. Det är för farligt att åka dit. Det finns inga rättsliga instanser att vända sig till. Folk är på flykt så att vittnen och målsägare går inte att höra, eller gör det svårt i alla fall.

Och därmed svårt att finna bevis?

– Bevis är ju väldigt mycket. Det är ju dels förhörsutsagor. Det kan också vara skador på kroppen. Vissa saker kan man dokumentera där och då det händer och så kan man visa upp det 10-15 år senare, till exempel ett rättsintyg eller fotografier. Platser kan ju finnas kvar, men de kan också rivas. Ibland kan det finnas dokumentation på hur det har sett ut innan.

Det pågår ett tjugotal förundersökningar hos Rikskriminalens Krigsbrottskommission. Och dessa kan leda till fler åtal, säger Lise Tamm på den Internationella åklagarkammaren i Stockholm.

– Ja, det kan jag tänka mig. Det är väldigt svåra och stora utredningar.  Det är samma beviskrav som för annan brottslighet. Vi ska kunna förvänta oss en fällande dom för att kunna väcka åtal. Och för fällande dom vet ju alla att det ska vara ställt utom allt rimligt tvivel. Så det är höga beviskrav, säger Lise Tamm, vice chefsåklagaren vid den Internationella åklagarkammaren i Stockholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".