Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Islamolog: "Mubaraks avgångsbesked inte nog"

Publicerat onsdag 2 februari 2011 kl 16.35
"Ett maktvakuum är alltid farligt"
(5:41 min)
Demonstranter drabbar samman på Tahrir-torget. Foto: Ben Curtis/Scanpix

Dagen efter den egyptiske presidenten Hosni Mubaraks TV-tal och löfte om att inte ställa upp i omval, urartade demonstrationerna i upplopp och i sammandrabbningar med motdemonstranter. Beskedet lär inte räcka för att lugna det egyptiska folket, säger islamologen Leif Stenberg.

– Vad man kan se efter att han utryckte tanken på att lämna politiken i början på hösten var att folk protesterade genom att säga att han ska lämna nu och det gäller också för hela regeringen. Så om det här är tecken på hur det egyptiska folket tog emot beskedet, speciellt de som befinner sig på gator och torg, så är det ju det ett klart besked att man inte nöjer sig med det löftet, säger Leif Stenberg, islamolog på Centrum för Mellanösterstudier vid Lunds Universitet.

På tisdagen stod det också klart att USA tar sin hand från president Hosni Mubarak. Det är en ytterligare förutsättning för en snabb förändring, men samtidigt uttryckte många experter farhågor. Ett politiskt vakuum kan leda till nya oroligheter eller till en islamisering av Egypten.

– Ett maktvakuum är alltid farligt och det finns många åsikter om hur det muslimska brödraskapet till exempel skulle agera om ett sådant uppstår. Men som det ser ut nu så arbetar ju Muhammed ElBaradei väldigt hårt för att skapa sin egen plattform där han kan fungera som en enande kraft, och man kan tänka sig att han åtminstone blir en person som under en övergångsperiod tar en enande roll. Det är så nu att brödraskapet stödjer honom i det här arbetet. Och man kan alltid hoppas på att maktvakuumet inte innebär att militärer ingriper, att det fortfarande finns ett lugn i Egypten och att en ny övergångsregim, tillsammans med brödraskapet då, får arbeta fram planerna för en nytt och demokratiskt Egypten, säger Leif Stenberg.

Det Muslimska brödraskapet som för närvarande är förbjudet i Egypten, nämns ofta som en av de drivande krafterna i sammanhanget, trots att de inte varit en organisatör av protesterna. Hur inflytelserik är organisationen egentligen?

– Brödraskapet är en rörelse som har varit både den största och bäst organiserade oppositionen i årtionden. Det har också varit aktivt i det politiska livet genom deltagande i val sedan 70-talet, och jag menar att man nu behöver ta tillvara den erfarenheten. Jag tycker att man kan säga att brödraskapet alltmer blivit en del av Egyptens politiska liv. Och det finns ju den komponent som jag tycker är intressant - att de inte blivit alltför drivande som organisation i de här protesterna.

Men vad har de för politisk plattform? Och är en islamistisk stat något som brödraskapets medlemmar eftersträvar?

– Man får tänka på att brödraskapet är en stor massrörelse, så i det här sammanhanget är de kanske inte enade fullt ut när det gäller hur man ska hantera den nya situationen. Många har pratat om att ett nytt ledarskap valdes för ett år sedan. Då valdes den konservativare gren som är mer intresserad av ett utövande av islam och ett individuellt praktiserande av islam. Målet skulle vara att på så sätt islamisera det egyptiska samhället, men inte att man ska göra det med några våldsamma metoder. Men det finns andra trender också inom brödraskapet, och jag menar att det också finns en att snabba förändringar i Egypten kan splittra upp organisationen.

Det är en försiktig politik som brödraskapet för, och deras ledarskap är inte känt för att ta radikala steg, säger Leif Stenberg, islamolog och chef för Centrum för Mellanösterstudier i Lund. Men han tror att brödraskapet kommer att bli en självklar del av den nya regeringen, som troligtvis kommer att ledas av Muhammed ElBaradei, den tidigare chefen  för det internationella atomenergiorganet IAEA.

– Jag tror att det är också viktigt att tänka på att Egypten inte har någon riktig erfarenhet av ett demokratiskt styre. Människor har inte den här erfarenheten. Så det finns alltid stora risker när en sådan process ska starta och vi kan aldrig garantera att en sådan process blir lyckosam. Jag tror att det är väldigt viktigt att både EU och den amerikanska administration är starka och tydliga när det gäller att tala om hur de ser på den här utvecklingen, och att de stödjer det egyptiska folket och de som blir satta att förvalta en övergångsregering.

USA:s president Barack Obama uppmanade först igår Mubarak att inleda ett omedelbart maktskifte. EU har också varit ganska passivt. Men med ett ökat stöd från omvärlden skulle demokratiseringsprocessen snart kunna påbörjas, säger professor Leif Stenberg, som har ett snabbt maktskifte som sitt drömscenario.

– I mina ögon är det naturligtvis att presidenten avgår snarast möjligt och dessutom tycker jag nog att regeringen borde avgå. Den har på ett makroekonomisk plan fört en lyckosam politik, men det är inte en politik som har gagnat utvecklingen när det kommer till det egyptiska folkets sociala situation, deras möjligheter till ett arbete och så vidare. Så i det sammanhanget är det ju viktigt att den här processen inte förlorar något slags momentum utan att den kan gå vidare. Att man får en övergångsregim som på något sätt kan bygga ett nytt Egypten, och där man får en förändring av konstitutionen, när det gäller vem som får delta i parlamentsvalet och så vidare, så att man kan bygga just ett demokratiskt Egypten, säger Leif Stenberg, som är chef för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".