Fler barn än någonsin ringer till Bris jourtelefon. Många av dem känner sig ofta ensamma, att vi vuxna inte har tid för dem. Arkivfoto: Ingvar Karmhed/Scanpix.
BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET

Mycket kvar att göra för jubilerande 40-åring

"Vuxennärvaro är en bristvara idag"
3:52 min

Barnens rätt i samhället, Bris, firar 40-årsjubileum i år. Sedan starten har mycket hänt i Sverige vad det gäller barns rättigheter. För 40 år sedan såg det annorlunda ut. Ett uppmärksammat fall där ett barn misshandlades till döds av sin far, blev startskottet för bildandet av organisationen.

 – Det var en uppmärksammad situation som hade varit i tidningarna. Maria, en 4-årig flicka hade blivit ihjälslagen av sina föräldrar. Det var en styvpappa som var väldigt aggressiv, när hon kom till sjukhus kunde man se att hon hade skador på kroppen från det att hon var 8 år gammal. De var total misär för den här flickan. Grannarna visste om det här, det vara bara det att de var så rädda för pappan. På den tiden var man tvungen att stå med sitt namn om man gjorde an anmälan till socialtjänsten Så det hände ingenting och den tragiska följden blev att hon dog, säger Göran Harnesk, generalsekrekretare på Bris.

Efter den unga flickans död tog författaren Gunnel Linde och journalisten Berit Hedeby initiativet till en utställning på Kulturhuset i Stockholm, som gick under namnet "Barnens rätt i samhället", där man visade autentiska bilder på misshandlade barn.

– Det kom otroligt mycket åskådare trots att det var väldigt dramatiska bilder, och autentiska bilder på misshandlade svenska barn. Folk började ringa hem till dem, och ville göra någonting och började anmäla, och då bildade de en förening som hette Barnens rätt i samhället, och på den vägen är det, säger Göran Harnesk.

Sedan dess har Sverige bland annat fått en lag mot barnaga 1979, en sekretesslag som innebär att den som anmäler en vuxen som misshandlar kan vara anonym, samt en Barnombudsman. Förändringar som Göran Harnesk anser att Bris varit en stor del av. Men hur skiljer sig egentligen barnens situation idag från den tiden då BRIS grundades? Vad upplever de barn som hör av sig idag för problem?

– Det är att det mer och mer har blivit att de känner sig ensamma, att vi inte riktigt har tid för barnen. Att barnen kan höra av sig till oss och berätta att jag mår illa, jag har jobbigt i skolan. Så frågar vi, finns det någon du kan det berätta det här för? Nej, mamma och pappa blir bara stressade, jag vill inte göra dem oroliga. Går jag till skolan säger lärarna: det går över, du får stå ut. Vuxennärvaro är en bristvara idag på ett annat sätt än det var för 40 år sedan.

Bris arbetar med de här frågorna genom att ständigt träffa och föra en dialog med berörda ministrar. De försöker även prata med kommuner och landsting. Göran Harnesk anser att det i dag är rena lotteriet för barn, beroende på vilken kommun man bor i. Det är ett problem att kommunerna inte kan bli tillsagda.

– Det gör att vi får lobba väldigt mycket för att få kommuner att förstå att man kanske behöver en mer utvidgad socialtjänst än vad lagen säger. I dag är det så att många barn och ungdomar inte vet vart de ska vända sig om de mår dåligt och det är lite av ett lotteri vilken kommun man bor i. Vissa kommuner har det här fantastisk utbyggt, och andra kommuner har i princip ingenting. Ett av våra absolut viktigaste jobb är att prata om detta, och driva det och vara en nagel i ögat på dem som väljer att göra besparingar på barn som är utsatta, säger Göran Harnesk.

Det viktigaste arbetet för Bris framöver är att göra FN:s barnkonvention till lag. Göran Harnesk säger att Sverige har en fantastisk lagstiftning i dag, men att det fortfarande finns mycket att förbättra. Framförallt vill han öka kunskaperna om frågor som rör barn genom att starta ett Barnfridscentrum där man kan diskutera dessa frågor. Men framförallt vill han öka medvetandet inom rättsväsendet.

– Brotten som barnen blir utsatta för sker ofta i enrum. Det är svårt för barnen att ha en vuxen beskrivning av vad som har hänt, säger Göran Harnesk, generalsekreterare för Bris.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".