Skolklass på Bergtorpskolan i Täby. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Betygsättningen i skolan skapar debatt

Betygsättningen är alltid subjektiv
4:39 min

Flickornas slutbetyg är avsevärt bättre än pojkarnas trots att tjejerna presterar sämre på de nationella proven, det visar statistik från Skolverket.

Bedöms flickor då i högre utsträckning utifrån icke-kunskapsmässiga förutsättningar, till exempel intresse och motivation, medan pojkarna missgynnas på grund av att de bedöms efter sitt uppträdande och inte efter ämneskunskaper? Åsikterna går isär mellan olika forskare och skolpersonal.

Alli Klapp, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst, har forskat på lärarnas bedömning och betygsättning, och anser att betygsättning hittills har varit en icke-fråga på lärarutbildningen.

-- Alltså det som man kan diskutera här det är att lärarnas betyssättningspraktik att det verkar som att de kompenserar elevers bristande ämneskunskaper med personliga egenskaper. Och det som är viktig här är att bedömningen av betygsättningen alltid är det subjektiv. Man kommer aldrig ifrån att lärarnas bedömning är subjektivt. Däremot är det viktigt att lärarna får det fortbildning som de behöver inom det område "bedömning och betygsättning" . Det vi vet är att den utbildning man får hittills inte har varit tillräckligt, utan man måste satsa så mycket mer på att lärarna får kompetens i det här område,  säger Alli Klapp som avslutade sin doktorsavhandling 2008. Hon påpekar också att betyg och bedömning kommer att bli mycket mer kraftfull än tidigare på lärarutbildningen från och med i år.

Förra läsåret var det till exempel 50 procent fler flickor än pojkar som fick högre slutbetyg i engelska, jämfört med resultatet de hade på de nationella proven. I biologi fick tre gånger fler flickor än pojkar MVG utan att ha fått det på provet. Och i fysik var det fler pojkar som fick MVG på nationella provet, medan fler flickor fick det i slutbetyg.

Skolverkets statistik visar på en stor skillnad mellan könen, och det kan bero på hur pojkar och flickor upplever skolmiljön och studiesituationen, säger undervisningsråd Wolfgang Dietrich på Skolverket:

– Det kan alltså handla om hur flickor hanterar sin studiesituation. Alltså att till exempel lämna in sina uppgifter i tid, följa instruktionerna bättre, ha ett bättre uppträdande, säger Wolfgang Dietrich.

Johan Kant, biträdande rektor och lärare vid en skola i Stockholm, håller inte med om att flickor skulle gynnas på grund av bättre uppförande. Resultatet på nationella proven är långt ifrån det enda som väger in i betygssättningen, säger han:

--Har man haft en elev i fyra år gör man bedömningar på allt man vet om eleven. Det handlar självklart även om lektioner, hur de diskuterar, vad de kan och så. Men hur de är har ingen betydelse, hävdar Johan Kant.

Alli Klapps forskning har också konstaterat att betygen mäter både ämneskunskaper och elevernas personlighet,

– Ja, alltså att se skillnaden mellan elevernas resultat från nationella proven och deras slutbetyg det har jag sett i min forskning också och jag har även kunnat undersöka då att betygen mäter både ämneskunskaper och elevernas personliga egenskaper. Och det som då har det framkommit där handlar om att flickor till större del visar större intresse att lära sig mer. Och den könskillnader som finns mellan betyg och nationella proven att den förklaras av att flickorna visar större intresse att lära sig mer jämfört med pojkarna, säger Alli Klapp.

Mats Olsson, lärarutbildare på Malmö Högskola, anser däremot att hela skolutbildningen präglas av hur pedagogerna organiserar skolutbildningen, och de förväntningar som lärarna skapar hos sina elever. Och flickorna är väldigt skickliga på att läsa av lärarnas signaler:

--Ja, det har länget varit en central kvalité att läsa av lärarens vilja och leverera det som de vill ha, kanske, ge allt för att lyckas på provet, det är ju en viktig kunskap och färdighet, men det är inte säkert att det är det bästa kunskapet för livet. Jag är rädd att uppfostra barn som är osjälvständiga, som går hela tiden och väntar på en belöning i formen av det här betyget som då blir den dominanta kraften i skolans värld, säger Mats Olsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".