Bankerna tror på ett nytt vinstrikt år, bland annat till följd Riksbankens räntehöjningar. Riksbankschefen Stefan Ingves meddelade som väntat en räntehöjning på tisdagen. Foto: Cleis Nordfjell/Scanpix.
EKONOMI

Ny räntehöjning ger ökad vinst för bankerna

Marginell höjning av sparräntorna
3:27 min

Riksbanken höjde i dag sin viktigaste styrränta, reporäntan, med 0,25 procentenheter till 1,50 procent. Bland annat för att möta inflationshotet. Det innebär också att bankerna kommer att tjäna ännu mer pengar i år på sin utlåning. 2010 blev ett bra år för de fyra storbankerna. Vinsterna steg rejält och är tillbaks till nivån före finanskrisen 2008.

Räntan behöver enligt Riksbankens direktion höjas för att möta den allt starkare ekonomiska tillväxten i Sverige och hålla inflationen runt de 2 procent som är Riksbankens uppgift.

Vinsten för de fyra bankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken blev 51 miljarder efter skatt. Det är mer än en fördubbling av vinsterna jämfört med året innan. Kreditförlusterna ligger nu på mer normal nivå samtidigt som bankerna tjänar alltmer på det så kallade räntenettot, det vill säga skillnaden mellan in- och utlåningsräntor. På transaktionskonton som lönekonton, är räntan fortsatt noll och på sparkonton ofta inte mer än en knapp procent.

Svensk ekonomi går som tåget och inflationen är på väg upp. Riksbankens viktigaste roll är att hålla inflationen kring två procent och med hög fart i ekonomin så innebär det att man fortsätter att höja sin viktigaste styrränta, reporäntan. När finanskrisen var som djupast låg räntan på 0,25 procent, och i dag är den 1,25 procent med inriktning mot 2 procent under slutet av året, enligt Riksbankens tidigare prognos.

När Riksbanken höjer sin reporänta påverkar det de rörliga räntorna för bostadslån. Det ger också ökade räntemarginaler för bankerna och möjligheter att tjäna ännu mer pengar, säger Ted Lindblom, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.

– Ja, det stämmer. Det finns en gräns där också givetvis. Men det är inte så att man ökar utlåningsräntorna, utan de följer nog ganska väl marknadsräntorna. Men kanske att inlåningsräntan som vi får på vårt sparande inte följer lika snabbt, och då blir det en marginell höjning där, säger Ted Lindblom.

Ökade vinster från utlåningen är en viktig förklaring till bankernas stigande vinster i kombination med lägre kreditförluster i bland annat de egna bankrörelserna i Baltikum. Det andra stora inkomstbenet för bankerna är förvaltningen av fonder där vi som sparare får betala en årlig procentavgift oavsett om aktiefonden går upp eller ner i värde. Stigande utlåningsräntor och ett förväntat bra börsår lägger grunden för ytterligare ett vinstrikt bankår 2011, menar professor Ted Lindblom.

– Ja, om inget oförutsett nu inträffar så blir det så, säger han.

I år är bankerna tillbaks med utdelningar till ägarna och bonusar till företagsledningar och anställda. Detta och ifrågasättandet av konkurrensen bankerna emellan väcker fortsatt debatt.

Vis av bankkrisen så är nya skärpta internationella regler också på väg för bankerna. Det handlar om att bankerna måste öka sitt eget kapital för att få låna ut allt mer pengar till bland annat bostadsfinansiering. I regelverket, kallat Basel III, som införs under kommande år, måste bankarna ha minst sju procent i eget kapital. Kraven ökar också på bankerna att ha en högre likviditet, tillgång på pengar, för att klara krissituationer. Det i sin tur får kunderna betala med högre räntor.

– Det får en liten effekt på intjäningen självklart och kostar bankerna mer att ha eget kapital. Samtidigt finns det en positiv effekt för en investerare då bankerna blir mindre riskfyllda, men de kommer att ge sämre avkastning, säger Ted Lindblom på Handelshögskolan i Göteborg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".