Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
MUTHÄRVAN I GÖTEBORG

Ovanligt med kommunal korruption i Sverige

Publicerat torsdag 28 april 2011 kl 16.46
"Brister i revision på den kommunala nivån"
(4:49 min)
Foto: Sveriges Radio.

På torsdagen avkunnade Göteborgs tingsrätt den första domen i den stora muthärvan i Göteborg. En före detta teknisk chef på det kommunala bostadsbolaget Poseidon dömdes till sex månaders fängelse för grovt mutbrott. Korruption anses annars vara ovanligt i Sverige, som ofta framställs som ett mönsterland internationellt.

Mutskandalerna i Göteborg fick stor uppmärksamhet efter avslöjandet i SVT:s program Uppdrag granskning och ledde till flera utredningar och åtal mot tjänstemän i kommunen. Korruption i det offentliga anses annars vara en sällsynt företeelse i Sverige, som ofta framställs som ett mönsterland internationellt.

Professor Bo Rothstein leder Quality of Government-institutet på den statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. På institutet ägnar sig statsvetare åt att forska i vad som kan kallas för olika länders förvaltningskvalité. Ett område är korruption och vad som kan göras för att minska den.

Att muta tjänstemän i olika myndigheter för att få fördelar är i Sverige ovanligt vad vi vet. Ändå förekommer det då och då som nu i Göteborg. Men Bo Rothstein tror inte att det kommer att påverka vår egen bild av ett korruptionsfritt Sverige

– Det är inte säkert hur detta kommer att tolkas av allmänheten. Det kan ju också tolkas som att systemet har förmåga att rätta till sig, och att de som sysslar med oegentligheter faktiskt kan åka dit. När vi frågar representativa urval av den svenska befolkningen om de har upplevt korruption själva och om de ombetts betala för offentliga tjänster som är gratis, så är det få, i princip inom felmarginalen, som säger detta. Det är väldigt lågt på den nivån i Sverige, säger professor Bo Rothstein.

Vi har en positiv självbild vad gäller korruption i Sverige. Mutor och fifflande tjänstemän finns i andra länder. Inom EU har det gjorts 34 000 intervjuer bland medborgarna om deras syn på och erfarenhet av korruption. I många länder är korruption på olika nivåer vanlig.

Enligt forskarna och statvetarna på Quality of Governement, QoG-institutet i Göteborg så beror korruption till en stor del på hur tjänstemän anställs. I många länder sker det på politiska meriter och värderingar. Det säger Carl Dahlström, docent i statsvetenskap och verksam vid institutet Quality of Goverment i Göteborg.

– Både i Spanien, Portugal, Grekland och Italien, många sydeuropeiska länder, så är den politiska rekryteringen betydligt mer utbredd än i nordeuropeiska länder som Storbritannien och Sverige till exempel, säger han.

Ett sätt att minska riskerna för korruption runt om i världen skulle då vara att istället anställa tjänstemän efter kompetens, säger Carl Dahlström.

– Om man anställler personer efter kompetens så motverkar det sannolikt korruptionen. Det kanske verkar självklart, men i väldigt många länder så anställer man inte efter kompetens utan efter politisk tillhörighet.

Med risk för att förhäva sig så framstår Sverige i en mycket positiv dager vid en internationell jämförelse om korruption. Ett föregångsland, säger Marcia Grimes forskare vid QoG-institutet vid Göteborgs universitet.

– Absolut, utan tvekan. När man till exempel intervjuar företrädare för icke statliga organisationer och sociala rörelser i länder som Honduras och Nicaragua så säger de att Sverige är en idyll. Det är nästan ingen idé att jämföra sig med Sverige, säger de. Det är så långt borta och en annorlunda verklighet. De har lättare att ta lärdom från vad till exempel Mexico och Indien genomfört på detta område. Alla som arbetar med dessa frågor känner till offentlighetsprincipen i Sverige, men man kan nästan lika gärna tala om en annan planet, säger Marcia Grimes.

Sverige har ju en ämbetsmannatradition från 1600-talet, där kompetens ska vara det avgörande, och en offentlighetsprincip som ger medborgarna bland annat rätt att se offentliga handlingar. Tjänstemän kan också anonymt tipsa media om fel och olagligheter utan att arbetsgivarna har rätt att efterforska källan. Detta bidrar till att motverka korruption. Ändå upptäcks fall då och då, som nu i Göteborg. Och det finns fortfarande svagheter i det svenska systemet, menar professor Bo Rothstein. Kontroll och revision är i en del fall eftersatt.

– Jag tror definitivt att vi skulle behöva en bättre granskning av de kommunala bolagen.

Brister det i revisionen här?

– Ja, framför allt på kommunal nivå där vi inte har någon egentlig revision eftersom de reviderar sig själva. Vi har ännu inte heller någon bra fungerande kontroll över friskolorna när det gäller betygssättningen. Där måste man nog ta till starkare åtgärder, säger professor Bo Rothstein vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".