FINANSPOLITISKA RÅDET

Lars Calmfors: "Se över hela skattesystemet"

"Debatten har kantrat åt att det nu är skördetid"
4:59 min

Gör a-kassan obligatorisk, se över hela skattesystemet, avskaffa värnskatten och återinför fatsighetsskatten. Det är några av de råd som professor Lars Calmfors och Finanspolitiska rådet ger sin uppdragsgivare regeringen. Utlandsfödda klara finanskrisen ganska bra, men nu ser det tuffare ut igen på arbetsmarknaden.

Gör a-kassan obligatorisk, se över hela skattesystemet, avskaffa värnskatten och återinför fatsighetsskatten. Det är några av de råd som det Finanspolitiska rådet ger sin uppdragsgivare regeringen. Utlandsfödda klara finanskrisen ganska bra, men nu ser det tuffare ut igen på arbetsmarknaden, säger Rådet i sin rapport.

Sveriges ekonomi går ju mycket bra nu med hög tillväxt och kommande stora överskott i den offentliga ekonomin. Risken finns nu att regeringen både fortsätter att sänka skatterna, samtidigt som man ökar utgifterna på många områden. Då måste man också sänka utgiftstaket, varnar Lars Calmfors som har lett det Finanspolitiska rådets rapport 2011.

– Man kan inte genomföra både hur stora skattesänkningar som helst och utgiftsökningar för då blir det ett hot mot de offentliga finanserna. Samtidigt har man lämnat en stor marginal under det så kallade utgiftstaket som tillåter stora offentliga utgiftsökningar. Där finns en oro från vår sida att debatten nu kantrat åt hållet att nu är det skördetid. Nu kan vi göra väldigt mycket, säger Lars Calmfors.

Att det politiska trycket skulle blir för stort?

– Ja.

Sverige klarade sig ju väl genom finanskrisen 2008-2009 mycket beroende på de regelverk som finns med bland annat utgiftstak. Finanspolitiska rådet har bland annat tittat på hur födda utanför EU klarade krisen på den då kärva svenska arbetsmarknaden. Laura Hartman är en av ledamöterna i det Finanspolitiska rådet som sett på de utlandsföddas situation.

– De har klarat sig betydligt bättre på arbetsmarknaden generellt. Det har skett en konstant förbättring ända sedan mitten av 1990-talet. För utlandsfödda har vi inte samma drastiska fall. Nu när sysselsättningen åter börjar öka så tycker vi att den verkar ha stannat av på sista tiden på ett sätt som kan tyda på att det blir svårigheter. Värre svårigheter än för andra grupper, men det är för tidigt att säga, säger Laura Hartman.

Rådet tycker att en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring skulle vara bra - alltså en försäkring där alla måste vara med - och där alla betalar lika mycket i avgift.

Lars Calmfors kritiserar dock regeringen för att inte vara tydlig med hur reformutrymmet uppstår i den svenska ekonomin. Det handlar om att gamla reformer urholkas utgiftsmässigt när ekonomin växer.

– Det uppkommer varje är ett sådant här utrymme. Det beror på att skatteintäkterna ökar hela tiden när bruttonationalprodukten ökar. De offentliga utgifterna följer automatiskt inte med. Så man kan säga att reformutrymme beror på att tidigare reformer urholkas därför att ersättningarna i socialförsäkringarna och barnbidrag t ex inte automatiskt ökar när ekonomin växer. Då kan politikerna gå ut och säga att det finns utrymme för nya reformer även om det bara handlar om att standardsäkra tidigare reformer eller finansiera nya med att gamla reformer urholkas, säger Lars Calmfors.

Rådet vill se en total översyn av vårt skattesystem och att vi bara ska ha en momssats. Rotavdrag är man skeptisk till och likaså till den sänkning av restaurangmomsen som kommer. Den ger lite sysselsättning i utbyte i förhållande till kostnaden, anser Rådet.

Jobbskatteavdragen ger fler jobb, säger Rådet men samhällsekonomiskt skulle ett slopande av den s k värnskatten på 5 procent för månadsinkomster över 45 700 vara effektivare. Det skulle ge fler arbetstimmar i samhället och ökad stimulans till högre utbildning.

– Samtidigt leder det till ökad inkomstspridning och vill man inte få fördelningsmässiga konsekvenser måste man matcha det med andra skatteförändringar. Och där tar vi upp det här med fastighetsskatterna. Vi tycker att det var ett misstag att ta bort dem. Men vi inser att det inte är den mest populära åtgärden att ta återinföra den, men det är en hänsyn vi inte ska ta, säger Lars Calmfors.

Finansminister Anders Borg (M) avfärdar i en kommentar förslaget om att slopa värnskatten och införa en enhetlig moms. Höginkomsttagare skulle få en stor skattelättnad medan vanliga inkomsttagare skulle få höjd fastighetsskatt och dyrare mat med höjd moms.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".