1 av 2
De undersökningar som Delegationen för romska frågor har gjort i flera kommuner visar att det är en minoritet av alla romska barn som faktiskt befinner sig i skolan. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.
2 av 2
Maria Leissner. Foto: Scanpix.

Svenska samhället sviker de romska barnen

"Det finns en strukturell rasism i Sverige"
7:30 min

Inte ens hälften av de romska barnen går i skolan. ”En härdsmälta i svensk utbildningspolitik”. ”Värre än i ett u-land”. Regeringens egen utredare Maria Leissner sparar inte på krutet när hon beskriver situationen för romska barn i den svenska grundskolan. Nu har regeringen påbörjat arbetet med en särskild strategi för romerna. Integrationsminister Erik Ullenhag flaggar för riktade insatser.

– Det jag kan lova är att vi kommer att återkomma med rader av åtgärder för att lyfta den romska gruppen. Det handlar inte om positiv särbehandling. Men vi behöver särskilda och riktade insatser till den romska gruppen, för den här gruppen är i ett sådant väldigt utanförskap, säger integrationsministern.

Sent i höst eller i början av nästa år ska regeringen presentera sin romastrategi är det meningen. Nu under våren har över 150 remissinstanser lämnat sina synpunkter på den utredning som Delegationen för romska frågor la fram i somras, och som målade en förskräcklig bild av läget för romer i Sverige i dag, inte minst i skolan. Det brådskar med kraftfulla åtgärder, säger delegationens ordförande Maria Leissner.

– Det är värre än ett u-land. De undersökningar vi har gjort i flera kommuner visar att det är en minoritet av alla romska barn som faktiskt befinner sig i skolan. Man kan titta på en liten romsk bebis i dag och säga till den att jag vet att du antagligen inte kommer att gå ut grundskolan, och jag vet att du antagligen inte kommer att få jobb. Det är ett sådant monumentalt misslyckande att man undrar hur det har kunnat fortgå utan att någon har slagit larm, säger Maria Leissner.

Förklaringarna är många till att situationen är så utsatt som den är i dag för romska skolbarn: ett flerhundraårigt utanförskap. En misstro bland romerna mot att skolan försöker "försvenska" barnen eller att skolan inte kan skydda barnen mot mobbning. Stor brist på studievana och förebilder i skolan. Skolornas oförståelse för romsk kultur. Ren diskriminering.

Men det är inte lika utsatt överallt. På Kryddgårdsskolan i stadsdelen Rosengård i Malmö är det eftermiddag, den låga skolbyggnaden tycks huka i vinden, men därinne lyser färgsprakande teckningar upp väggarna, där jobbar Ruzena Horvat som elevassistent. Hon är själv rom och arbetar nästan enbart med de åtta romska barn som finns på skolan, som sträcker sig upp upp till årskurs 6. Och så snart något av barnen inte dyker upp på morgonen ringer hon direkt från sin egen telefon.

– Om vi ringer härifrån skolan, så svarar de kanske inte. Men när de ser att det är mitt telefonnummer, att det är jag, så är det kanske lättare att prata med mig.

Har det hänt att du går hem och hämtar barnen till och med?

– Ja, det har hänt. Jag ville se om han är vaken, om han har ont i magen som de säger, så jag ville komma dit och dra upp dem från sängen, säger Ruzena Horvat.

Det har slagit väl ut att ha anställt en elevassistent med romsk bakgrund, säger Kryddgårdsskolans rektor Britt-Marie Karaschin.

– Hon betyder väldigt mycket för de romska barnen här, hon är en bra förebild. Det har också gjort att föräldrarna fått en större tilltro till skolan, att det finns någon att vända sig till, säger hon.

Och det är här som en stor del av lösningen ligger, anser Maria Leissner, i att få in romsk personal i skolorna i form av elevassistenter, lärare eller så kallade brobyggare. Erfarenheten har visat att det här fungerar, och därför föreslår också utredningen bland annat ett särskilt statsbidrag, som berörda kommuner kan söka för att vidareutbilda romer i skolan.

Men är det inte likabehandling som gäller? Blir det inte orättvist mot andra som kan behöva extra stödåtgärder, att lyfta ut just den romska gruppen? Inte alls, menar Maria Leissner, och pekar på att Europarådet tvärtom rekommenderar riktade stöd till nationella minoriteter, som romerna är i Sverige. Och, liksom en lång rad av de remissinstanser som svarat, så är integrationsminister också Erik Ullenhag i grunden positiv.

– Vi tittar ju på de förslag som delegationen har lagt. Jag tror att vi behöver särskilda åtgärder för att lyfta den romska gruppen. Men då kan man säga att särlösningar ska man aldrig ha. Men det här är en grupp med ett mycket stort utanförskap. Så vi behöver särskilda åtgärder för att nå den romska gruppen. Exakt vad det är kommer vi att återkomma till när vi är färdiga i regeringskansliet, säger Erik Ullenhag.

Regeringens egen utredare Maria Leissner går så långt att hon talar om en strukturell rasism i Sverige, det vill säga att samhället i sig har rasistiska strukturer. Hur ska man annars förklara att så många romska barn år efter år, årtionde efter årtionde, lämnats i sticket, undrar Maria Leissner.

– Vi menar från delegationens sida att det finns en strukturell rasism i Sverige. Bristen på reaktion från skolledningarnas, kommunernas och även statliga skolinspektionens sida när det gäller den här katastrofen, den katastrofala situationen för romska barn i skolan, den bristen är ett av många tecken på denna strukturella diskriminering av romer.

När man ser till hur hög frånvaron är och hur dåliga skolresultaten är för den här gruppen, skulle man kunna tänka sig att reaktionen skulle vara så passiv från samhället om det hade gällt någon annan grupp i det svenska samhället?

– Det är precis en sådan fråga vi har ställt oss i delegationen, och vi är övertygade att det hade aldrig hänt med barn från någon annan grupp, att samhället hade reagerat med en sådan passivitet, säger maria Leissner.

På Kryddgårdsskolan i Malmö är inte de romska barnen borta mer än andra barn, säger rektor Britt-Marie Karaschin. Men så inte är fallet överallt, säger hon.

– Jag har följt ett par barn efter att de slutat här, och det har inte varit särskilt omhändertagande kan jag säga.

Hur menar du då?

– Jag har kunnat se att: ”Ja, men herregud, du har ju inte varit i skolan på länge”, och så har jag kontaktat skolan, och då har den här ungdomen varit borta i ett par, tre veckor från skolan och ingen har kontaktat dem därhemma.

Sådana här fall är oacceptabla, säger migrationsminister Erik Ullenhag, men tyvärr inte ovanliga. En sak är säker. Skolplikten, det vill säga plikten att gå i skolan, liksom rätten till en trygg och bra skolgång gäller alla barn. Här finns inga undantag, säger Erik Ullenhag.

– Nej. Men det som har skett i praktiken alldeles för ofta, det är att när ett romskt barn inte dykt upp i skolan, så reagerar varken skolan eller sociala myndigheter, vare sig lika snabbt eller lika starkt som om det hade varit ett annat barn.

Och vad kan du som minister göra för att åtgärda det?

– Ja, det är en del av det arbete vi har satt igång i Delegationen för romska frågor som nu har kommit med sina förslag, och de förslag som regeringen kommer att återkomma med, men också att ha en väldig tydlighet med att man ska behandlas lika oavsett etnisk bakgrund. En 14-åring har rätt att veta att samhället griper in ifall föräldrarna säger nej till att låta honom eller henne gå till skolan. Men där har vi en reell resa att göra.

 Har vi skäl att skämmas för att det ser ut som det gör?

 – Ja, vi har skäl att skämmas för vår historia. Vi har faktiskt skäl att skämmas över vår nutid. Jag hoppas kunna bidra med att vi har en framtid som vi kan vara stolta över, där den romska gruppen kan komma in i samhället på ett helt annat sätt, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Lyckade projekt bryter romernas utanförskap

#text=4515054#. Lika länge har de levt i djupaste utanförskap. Men kanske är någonting på väg att hända nu. Regeringen håller som bäst på att ta fram en ny strategi. Och i Malmö finns flera lyckade exempel på hur de romernas utanförskap kan brytas.

Samma nyhet på andra språk

#text=4512841#
#text=4513074#
#text=4512531#
#text=4512935#
#text=4512704#

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".