Skola

Svenska som andraspråk motverkar integration

2:41 min

Undervisningen i svenska som andraspråk motarbetar den integration, som var syftet med ämnet. Det visar ny svensk forskning från Göteborgs universitet. Elever delas in godtyckligt och uppdelningen i två ämnen är ett misslyckande för svenskundervisningen, menar forskaren och läraren Lena Fridlund.

– Ja, det är det, att man ska ha behöva ha två svenskämnen är ett misslyckande. Det är väldigt svårt för lärare och rektorer att motivera en uppdelning när det handlar om språkutveckling.

Svenska som andra språk har funnits sedan mitten av 90-talet och idag handlar det om ca 70 000 elever som läser ämnet. Det är till för elever med utländsk bakgrund och syftet, när ämnet infördes, var att underlätta för svenskinlärningen och därigenom integrationen. Men resultatet har istället blivit ökad segregering och stigmatisering av eleverna, eftersom lärare, ofta godtyckligt, väljer ut vilka som ska läsa svenska som andraspråk, säger Lena Fridlund.

– Då handlar det inte om alla elever som kommer från andra länder, utan det handlar om vissa. Kommer du från England eller Norge eller Danmark eller Polen och har föräldrar som har kompetens och kan ifrågasätta en åtskild undervisning så behöver du inte läsa svenska som andraspråk.

Det låter som om man sorterar barn?

– Ja, så är det.

Är det så illa?

– Ja, delvis är det så, även om jag tror att lärare och rektorer försöker göra så gott de kan utifrån de skrivningar som finns på politisk nivå.

Ämnet används för att sortera ut svaga elever och det behöver inte ens vara elever med utländsk bakgrund, menar Lena Fridlund.

– Det finns ju väldigt många svenska elever också som ges undervisning i svenska som andraspråk.

Och hur motiverar man det?

 – Ja, det är väl när någon är "svag" i svenska. Jag tror att det var 15 procent på en skola som hade undervisning i svenska som andra språk, som hade svenska föräldrar och morföräldrar, så det används som en sortering.

I andra ämnen menar man att undervisningen ska vara inkluderande och gemensam för alla elever och det förespråkas också för språkundervisning i internationell forskning, menar Lena Fridlund. Men det gäller inte för svenskämnet här och det är motsägelsefullt, säger hon.

– När det handlar om elever i allmänhet så skrivs det att oavsett vilka svårigheter och problem du har som elev  så är det viktigt att du är delaktig i den vanliga undervisningen å ena sidan anses uppdelningen som jätteviktig, så det är motsägelsefullt; å ena sidan ska alla vara tillsammans, å andra sidan ska plockas bort.