Oro över att lobbyisterna tar över Almedalen

7:54 min

Håller Almedalsveckan i Visby på att förvandlas från den goda demokratiska mötesplatsen till ett näringslivets påverkanstorg där mindre, penningsvaga grupper inte längre får plats? I takt med att politikerveckan fortsätter att växa så det knakar höjs röster för att någonting måste göras, om inte idén med Almedalen som platsen där alla åsikter får rum på någorlunda lika villkor ska gå förlorad.

SR Internationals Anders Ljungberg begav sig ut i vimlet i Visby för att ta temperaturen på "makthavarnas firmafest".

– Inom Afrikagrupperna har vi en väldigt liten budget. Det är ett par tusen kronor för att betala lite resor, säger Janne Nordstedt, ordförande för Afrikagrupperna

– Jag tror vi har en budget på ungefär två miljoner kronor för Almedalen och det tycker jag är en rätt rimlig budget i förhållande mot vad vi får ut, säger Jonas Milton från branschorganisationen Almega.

Det är skilda världar i det Almedalen där de politiska samtalen och utspelen, debatterna, seminarierna, jippona och minglen är fler än vad man kan räkna till. Och här finns fortfarande plats för alla, även för dem som saknar pengar men som har gott om energi, och en stark vilja att förändra.

– Temat för årets Inernationella tog är solidaritet och demokrati, och då vill vi lyssna på de olika partiernas syn på hur de arbetar för att de frågorna ska bli viktiga i partipolitiken. Längre upp på stan är det litegrann mer som flest broschyrer som delas ut vinner. Vi delar inte ut så många broschyrer. Vi för samtal och dialog, säger Göran Wahlqvist som är projektledare för det lite mer alternativa Internationella torget.

Kanske är det i den stora silon i Visby hamn där Internationella torget ligger som idén om den breda demokratiska mötesplaten uttrycks som allra bäst, bland bokstånden, appellerna, gratisarbetarna, estradpoeterna och jonglörerna.

Men bara ett stenkast härifrån, vid hamnplan på gränsen till där medeltidsstaden börjar, dyker andra opnionbildare upp. Där finns eljätten Fortum, Bil Sweden och Motormännens riksförbund, som på sina broschyrer och flaggor visar en liten grusväg som slingrar sig fram genom rapsfälten, fast det mesta de pratar om är fler motorvägar. Alldeles intill har en PR-byrå ett litet mingel i ett tvåvåningstält.

Och det är den här sfären - näringslivet och de resursstarka lobbyorganisationerna - som växt alltmer i Almedalen. Så till den grad tycker somliga, att någon nu måste göras för att inte hela idén med Almedalsveckan ska gå förlorad. Spridd kritik kommer till och med inifrån den bransch som sägs tjäna mest pengar här, PR-konsulterna.

– Jag ser ett problem i att Almedalen har utvecklats i en riktning där alltmer blir till för de organisationer som har mycket pengar. Och det blir allt svårare för de organisationer som har lite pengar att kunna medverka. Det här tror jag urholkar den demokratiska och viktiga samhällsdebatten, när den styr i allt större grad av köpstarka grupper. Jag tycker att i den största politiska händelsen i Sverige så måste alla organisationer kunna vara med oavsett hur mycket pengar de har i plånboken, säger Tobias Smedberg är en av grundarna till Agenda PR.

Fast det är ingen entydlig bild. Fortfarande är det ett otal olika av röster som gör sig hörda här. I en ny undersökning som studieförbundet ABF låtit göra visar det sig att näringslivet och det som kan kallas civilsamhället anordnar ungefär lika många seminarier under veckan.

Men inte heller kall statistik säger hela sanningen. Det menar författaren och frilandsjournalisten Kent Werne som gjort undersökningen åt ABF. I praktiken är det så, menar han, att Almedalen har förändrats i grunden.

– Om man tittar på Almedalen så som den såg ut på 80-talet så var det trots allt ett politiskt samtal som fördes mellan politiska partier och vanligt folk. Och idag förs det samtalet i hög grad mellan de här företagen och politiker som spriner omkring här, kommunpolitiker från Västergötland eller vad det nu kan vara för någonting, säger Kent Werne.

Numera satsar arrangörerna uppskattningsvis drygt 100 miljoner kronor årligen på Almedalsveckan - och två av de miljonerna kommer alltså från Almega, som är tjänsteföretagens arbetsgivar- och branschorganisation. Det har sagts många gånger på sistone att det oftast inte är särskilt välinvesterade pengar, och att chansen att få ut något konkret av sitt Almedalsbesök är ganska liten. Men för Almegas VD Jonas Milton är det en självklarhet att vara här.

– Det går inte att mäta effekten av detta i kronor och ören. Vi jobbar ju i påverkansbranschen. För oss handlar det om att övertyga lagstiftare, beslutsfattare om vikten av att anpassa om att man kanske anpassar systemet bättre till det framväxande tjänstesamhället. Och det är en väldigt uthållig opinionsbildning där Almedalen är ett viktigt instrument för oss, säger Jonas Milton.

Kan du komma på något utspel som ni har gjort här som, något seminarium som har gett ett konkret resultat i form av ett politiskt förslag eller så?

När vi började våra tunga utspel i RUT-debatten så gjorde vi det i Almedalen, och nu har vi ett RUT-system och påstår ju att utan Almegas insats i RUT-debaten så hade vi aldrig haft det systemet idag.

Över tiden då under de sju år som ni har varit här, har det blivit lättare eller svårare att komma till tals med politikerna?

– Jag tycker faktiskt att det har blivit lättare, det är det som är det unika med Almedalen, här träffar du politiker egentligen när du vill. Det är oerhört tillgängliga, säger Jonas Milton.

Och det är i hög grad så här som Almedalen fungerar, hävdar frilansjournalisten Kent Werne - han som undersökt vilka det är som sätter agendan under Almedalsveckan. Men det är inte bara i Almedalen det fungerar så här, menar han. På ett sätt är det också en bild av hur Sverige har förändrats.

-- Om man nu tycker att det är problematiskt att det uppstår allt tätare band mellan näringslivets intresseorganisationer och lobbyister å ena sidan och politikerna å den andra, och det kan jag tycka att det är, så ska man komma ihåg att Almedalen är trots altt bara ett symptom på det problemet. Det är ingenting unikt alls utan de här allt tätare banden och starka påverkans strukturer som finns mellan näringsliv och vardagspolitiiken, de finns överallt i samhället. Och det är inte i Almedalen som de nödvändigtvis slås fast.

Och då kanske man kan se det som någonting positivt med Almedalen att det blir mer synligt här?

– På ett sätt är det ju det. Och för mig som journalist är det spännande att gå omkring på de här seminarierna som arrangeras av olika företag, där politiker får sitta och kommentera företagens förslag på förändrad lagstiftning på miljöutsläpp i sjöar eller annat. Då ser man öppet hur det här påverkansarbetet sker, och det är spännande tycker jag.)

Men det här räcker inte, anser Kent Werne. Och det gör inte heller Tobias Smedberg på PR-byrån Agenda PR.

För att rädda Almedalens själ krävs det åtgärder från många håll, inte minst för Almedalsveckans arrangörer: Gotlands kommun och de politiska partierna, säger han.

– Jag tycker att Gotlands kommun ska säkerställa gratis lokaler, billigare boenden, större möjligheter att arrangera seminarier för dem som inte har pengar. Jag tycker att partierna som står bakom Almedalsveckan måste samarbeta för att ta ett tydligt ledarskap och göra Almedalsveckan tillgänglig för alla. Och sedan tycker jag att Pr-konsulterna, min egen bransch, måste ta ett ansvar och inte profitera så mycket som möjligt å den här veckan, utan att kanske erbjuda gratis seminarietider, att arbeta till starkt reducerade priser, eller helt gratis för vissa organisationer som inte har råd att betala för sig, säger Tobias Smedberg, en av grundarna för PR-byrån Agenda PR.

Anders Ljungberg

SR International
I samarbete med Sveriges Radios lokala kanaler

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista