Helt tyst från fängslade Dawit Isaak sedan 2005

7:04 min

Senaste livstecknet från journalisten och författaren Dawit Isaak kom 2005 då hans familj i Sverige trodde att han var frigiven, vilket också UD trodde och berättade om arbetet att få honom fri. Efter två dagar internerades Dawit Isaak igen och sedan dess har det varit tyst.

När världen i september för tio år sedan hade all uppmärksamhet riktat mot terrordåden i USA kunde den eritreanska diktaturen utan någon större uppmärksamhet gripa en rad journalister och oppositionspolitiker. En av dessa var svensk-eritreanen Dawit Isaak. Den tidning han arbetade på, Setit, hade publicerat en grupp politikers förslag på demokratiska reformer i Eritrea.

I Göteborg bor hans familj och brodern Esayas Isaak har inte gett upp hoppet att hans bror en dag ska bli fri igen.

– Ja, absolut det gör vi. Så länge vi inte hör något annat så utgår vi från det. Det är den ovissheten som de plågar oss med varje dag genom att vi inte får reda på var han befinner sig och i vilket hälsotillstånd han är, säger Esayas Isaak.

Dawit Isaak kom som flykting från Eritrea 1987 och fyller nu i oktober 47 år. Sedan 1992 är han svensk medborgare med dubbelt medborgarskap, men det svenska har för de eritreanska myndigheterna ingen betydelse. Han återvände till Eritrea efter inbördeskriget för att arbeta journalistiskt och främja demokratin.

Efter 2005 har media ökat sin rapportering kring Dawit Isaak och flera tidningar har kampanjer sedan länge för att få honom frigiven. Men tystnaden är kompakt från regimen i Eritrea och det har inte ljusnat alls, säger Leif Öbrink, som är ordförande i Stödkommittén Free Dawit.

– Ja, det är samma mörker som det är sedan 2005 när han togs tillbaka efter sina två dygn i frihet. Det är inget vidare. Vi har inga direkta livstecken ifrån honom utan bara rykten. Så det är väldigt mörkt, säger Leif Öbrink.

Svenska UD och utrikesminister Carl Bildt ligger lågt och talar hela tiden om tyst diplomati som det mest verksamma sättet att påverka den eritreanska regimen. Vad man gör berättar man inte. Och allt fler i debatten tycker att UD nu bör berätta vad man gör, för man når ju inga resultat. Olle Schmidt sitter i EU-parlamentet för Folkpartiet.

– Den tysta diplomatin måste i något sammanhang berätta vad den har gjort  för den har ju definitivt inte lyckats, säger han.

Och Esayas Isaak tycker att det nu också är dags att gå vidare.

– Jag tycker att man ska byta strategi för de som sitter vid makten i Eritrea är inga diplomater. Man måste sätta hårt mot hårt. Efter så här många år har det inte hjälpt och då får UD lägga korten på bordet och säga att vi har gjort det här med det har inte lyckats. Att hålla tyst då gör man precis om eritreanerna själva gör. Jag tycker inte det är en bra strategi . Det har inte lett till att Dawit har befriats och efter så många år borde man i alla fall tänka till och ge alternativ till den här tysta diplomatin, säger Esayas Isaak.

Vad finns det då för alternativ för att påverka regimen? Regeringen kan ge Dawit Isaak ett juridiskt ombud och anmäla Eritreas agerande till en ny prövning i Afrikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Det är förslag från förre toppdiplomaten Jan Eliasson och advokaten och tidigare socialdemokratiska justitieministern Thomas Bodström.

Inom EU och EU-parlamentet har aktiviteten kring Isaak ökat och nyligen har EU-parlamentet tagit en resolution med krav på omedelbart frisläppande och att företrädare för EU ska få besöka honom. EU har också ett stort utvecklingsbistånd till Eritrea, men Eritrea har nobbat stora delar av biståndet, säger EU-parlamentarikern Olle Schmidt.

– Ja, nu görs en ny budget och nu ses allt över 2012 och 2013. Problemet är väl också att biståndet som EU har möjlighet att ge till Eritrea tar inte heller Eritrea emot. Ett av villkoren är att det ska gå via frivilligorganisationer, så kallade NGO:s och många av dem har körts ut ifrån Eritrea, säger Olle Schmidt. 

Olle Schmidt tycker personligen att biståndet skulle ha stoppats helt och Esayas Isaak håller med.

– Ena stunden säger eritreanerna ta era pengar och stick. Andra stunden säger de att de vill ha bistånd ifrån EU. Det är en väldigt oberäknelig regim att ha och göra med, men jag tycker att man skulle ha visat musklerna och stoppat biståndet, säger Esayas Isaak.

Om nu inte biståndet spelar så stor roll kan den beskattning av exileritreaner som ambassaderna runt om i Europa utför med att ta två procent av inkomsterna vara desto viktigare. Röster har höjts för att stänga Eritreas ambassader i Europa för att stoppa detta. Det vore rätt väg att gå tycker Esayas Isaak.

– Absolut. Det är en jättebra väg att gå tycker jag, för är det något som kan bita på de här så är det pengar. Det är en intressant väg att prova när man på UD säger att man vänt varenda sten, så har man uppenbarligen inte gjort det, när man har det här kvar.

Ja, hur långt sträcker sig EU:s vilja och kraft att få Dawit Isaak frisläppt. Finns det risk att man anser sig ha gjort sitt nu med några kraftfulla uttalanden? Olle Schmidt igen

– Nej absolut inte, tvärtom. Det visade också debatten i parlamentet. Jag tror också att den arabiska våren är ett tecken på någonting annat i Afrika och afrikanska länder och parlamentariska kolleger till mig har börjat agera.

Så ett afrikanskt opinionstryck skulle kanske spela en större roll än vad ett europeiskt gör?

– Det tror jag, men det ena utesluter inte det andra. Jag tror att Storbritannien, Frankrike och USA också spelar en stor roll. Men det har varit min uppfattning, ja, säger Olle Schmidt.

Engagemanget för Dawit Isaak fortsätter. SVT har gjort en lång dokumentär. På tioårsdagen av gripandet på fredag hålls en stor manifestation och i tisdags uppvaktade Stödkommittén för Dawit Isaak ännu en gång den eritreanska ambassaden på Lidingö. Och ordförande Leif Öbrink visste på förhand vad som skulle ske.

– Personalen säger sig inte känna till det hela. Den tillförordnade ambassadören som jag har träffat och försökt prata med, ger inga svar. De vägrar att tala med oss helt enkelt.

Men hoppet att få återse Dawit lever kvar säger brodern Esayas.

- Ja, det gör det. Det gör det. Och det kommer att finnas så länge vi inte vet vad som hänt med Dawit Isaak och hans kolleger, säger Esayas Isaak.

Göran Löwing

SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.