Bredäng är ett av bostadsområden som byggdes under miljonprogrammen och stod klart 1975. Foto: Anders Wiklund/SCANPIX

Upprustning av miljonprogram kräver tuffa tag

3:01 min

Lägenheterna i de så kallade miljonprogrammen förfaller. Och segregationen växer i de bortglömda och eftersatta områdena. Forskare menar att det nu viktigt att mobilisera hela samhället för att lyfta miljonprogrammen.

– Det är inga enkla lösningar, säger Irene Molina, forskare på Uppsala universitet. Precis som när man tänkte sig miljon programmen på 50- och 60-talen som moderna bostäder, så var man tvungen att mobilisera hela samhället. I princip varenda sektor var inblandade. Vi behöver ett tufft krafttag.

En miljon bostäder byggdes på cirka 10 år
. En miljon toaletter, en miljon spisar och en miljon handfat. På den tiden var stora delar av Sveriges företag involverade i projektet. Och under perioden 1965-1975 byggdes faktiskt 25 procent av hela Sveriges nuvarande bostadsbestånd. Förutom upprustning av standarden så är en av de stora utmaningarna inom områdena idag segregationen. Ironiskt nog är det faktiskt något som planerades in när miljonprogrammen byggdes, säger Irene Molina.

– Det var en ickefråga. Det fanns konstigt nog en uppfattning att segregation var bra, inte lika dåligt som det kommit att diskuterats om. Man sa att lika barn leka bäst. Man försvarade principen att bostadsrätterna, hyresrätterna och äganderätterna skulle vara för sig. Man såg inte farorna som man höll på att skapa, som blev ett stort problem, säger hon.

Det var först på 90-talet som man började se de sociala effekterna av segregationen. Irene Molina menar att vi nu kan se på till exempel skolorna hur illa det är ställd i vissa områden, där många elever går ut skolan utan godkända betyg. Men det är inte invånarnas fel, utan förklaringen ligger på en högre nivå än så, säger Irene Molina.

– Men förklaringen finns inte i de områdena, förklaringen finns i en genomgripande politik som har decentraliserats och avreglerats, säger hon. Det har genomfört mycket krympning av resurser i de här områdena som har påverkat befolkningen negativt. Om staten och kommunen inte spelar sin ansvarsfulla roll så kommer det här att ha ytterligare konsekvenser som gentrefiering till exempel, vissa områden kanske blir jättefina men de människor som har bott där kanske inte har råd att bo kvar och vart ska de flytta då i sånt fall, säger Irene Molina, forskare på Uppsala universitet.

Vardagslivet i förorten skildras i ny utställning

#text=4723568#. Så ser schablonbilden av förorten ut i media. Men vardagen i förorten ser helt annorlunda ut. Och den vardagen vill Stockholms stadsmuseum nu visa i sin nya utställning Förortsliv.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista