Superpedagoger ska coacha i problemskolor

4:41 min

Regeringen har beslutat att göra som i det hyllade tv-programmet "Klass 9A" och ger Skolverket i uppdrag att rekrytera ett antal så kallade superpedagoger. Pedagogerna kommer att engageras i tio problemskolor, det vill säga de sämst presterande skolorna i landet, för att handleda lärarna i syfte att förbättra kunskapsresultaten, säger Nyamko Sabuni som är biträdande skolminister.

– Det är skolor där elever inte når kunskapsmålen och vi ser en tendens som har varat väldigt länge, och som riskerar att bli sämre om vi inte vidtar andra åtgärder än just de här reformerna som just pågår på skolområdet. Dessa är väldigt bra och lägger en bra grund, men för de här barnen som är relativt nyanlända till Sverige och som kanske inte har det svenska språket med sig krävs det en annan typ av hjälp än de grundläggande reformerna som pågår nu inom skolan, säger Nyamko Sabuni.

Samhället har misslyckats att ge barnen i dessa skolor den utbildning de har rätt till säger Nyamko Sabuni. Nu är det dags att ändra på det. Det kommer att handla om handledning till lärarna i klassrumssituation, om en utökad timplan, dvs. om flera timmar i skolan, om hjälp med läxor och om att involvera föräldrar i barnens skolgång. Men Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är skeptisk.

– Jag tycker inte att det är en bra modell. Sedan tycker jag att det är förvånande att man, dvs. regeringen, låter en tv-såpa utgöra modell för lärarnas vidare fortbildning, säger hon.

En annan typ av fortbildning har hela lärarkåren efterfrågat i 20-25 år men hittills inte fått, säger Metta Fjelkner som menar att en läkarserie på tv till exempel aldrig skulle kunna stå till grund för ett utbildningsprojekt i det yrket.

En tv-serie står inte till grund för vårt beslut säger Nyamko Sabuni.

– Det är inte frågan om att bli inspirerad av en serie, utan vi inser att istället för att skicka lärare på fortbildning så vill vi att de som kan handleda lärare, stödjer dem och utvecklar dem i klassrumsituationen för de befinner sig där läraren har sin klass, där läraren faktiskt bedriver sin undervisning. Och det är inte tänkt att de lärarna tar över klassen utan de är till stöd för den lärare som ansvarar för klassen, säger hon. 

Visst, svarar Metta Fjelkner, en sådan modell skulle kunna fungera om läraren själv uttrycker behov av att bli coachad. Annars inte. Jag tror att det blir ett mycket negativt koncept, säger hon.

– Om det nu blir så att en skola får en coach tilldelad sig uppifrån, så kommer det ganska snart att framgå att eleverna själva kommer att bli varse detta.  De kommer att bli varse att lärarna på den skolan är utsatta för någon sort av överrock och att man lagt en överrock på dem. Lärarna själva är välutbildade, en professionell yrkeskår, som under en alldeles för lång tid har tvingats avstå för fortbildning.

Metta Fjelkner menar att lärarna i många år erbjudits fortbildningar som inte varit efterfrågade av lärarkåren, och hon vill gärna se att man nu i stället satsar på en av lärarna önskad vidareutbildning. 

Nyamko Sabuni menar däremot att det ena inte utesluter det andra. Det treåriga projektet som kommer att kosta 60 miljoner kronor kommer att pågå parallellt med den nya skolreformen och utbildningen av lärarna som nu gjorts om. 

– Det att vi satsar 60 miljoner kronor i tio utvalda skolor för att intensivt arbeta med dem är för att lära oss exakt vad som fungerar och vilka resultat vi kan få. Det är inte på något sätt till motsats till att vi också samtidigt satsar på en bättre lärarutbildning för framtida lärare, båda de sakerna går hand i hand. Men den här situationen som vi nu försöker bemöta är exceptionell: att knappt 20 procent av eleverna som lämnar grundskolan har uppnått kunskapsmålen det skulle man inte ha accepterat någon annanstans. Men just i dessa områden så ser vi att det förekommer, och då vill vi gå in och testa de här metoderna som vi har kunnat se ge resultat på andra håll och som vi hoppas ska kunna lära oss mer för att också se vad vi sedan kan sprida för erfarenheter i andra skolor runt om i landet.

Att regeringen, det vill säga staten, nu agerar innebär även ett underkännande av kommunernas arbete och det är någonting som biträdande skolminister Nyamko Sabuni inte döljer. Man måste ta ansvar på nationell nivå när det är så illa som det är i vissa skolor. Men det handlar inte om att staten nu vill ta på sig ansvaret för skolan.

– Det finns ingen sådan alliansöverenskommelse men det är folkpartiets åsikt att skolan återigen bör förstatligas men det finns inga sådana överenskommelser att förstatliga skolan, säger biträdande skolminister Nyamko Sabuni.

Olgica Lindquist

SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.