Göran Dahlström, kommunpolitiker (S) i Katrineholm, säger att de inte har någon möjlighet att ta emot anhöriga till kommunens invandrare från Somalia. Foto: Ingela Martinsgård/Sveriges Radio.
KATRINEHOLM

Kommuner har inte råd med familjeåterföreningar

"Alla som har barn kan känna igen vilken frustration jag går igenom"
4:43 min

Till Katrineholm i Södermanland väntas uppemot 400 somaliska flyktingar när Sverige nu till sommaren lättar på reglerna för anhöriginvandring. Men Göran Dahlström, socialdemokrat och ordförande i kommunstyrelsen, säger att man inte har råd med någon familjeåterförening.

– Vi måste hitta ett system som blir bättre än vad det är i dag, annars kommer det att gå fullständigt åt skogen i de kommuner som ska klara hela mottagandet, säger han. De måste ju komma. Men då ska man veta att det är 400 personer som ska komma till Katrineholm. Och det finns inte en enda ledig lägenhet, säger Göran Dahlström.

Nu väntar många anhöriga i Sverige på att få ta emot sina släktingar från Somalia efter regeringens uppgörelse med Miljöpartiet förra året. Meningen är att de nya reglerna ska börja gälla 1 juli i år och att släktskapet då ska bestämmas med hjälp av ett dna-prov. Tidigare har det varit svårt för anhöriga att komma till Sverige eftersom Migrationsverket har hårda krav på identitetshandlingar, vilket är näst intill omöjligt att få i Somalia.

En kommun som tagit emot många flyktingar från Somalia är Katrineholm i Södermanland. Men socialdemokraten och kommunalrådet Göran Dahlström säger att de inte har råd att ta emot några släktingar, och har tillsammans med Moderaterna i kommunen gjort en skrivelse till regeringen där de ber om extra stöd. Annars är han rädd att kommunen måste spara in på andra verksamheter och att grupp ställs mot grupp.

– Då får vi den här köksbordsrasismen hemma hos människor som tycker att svenska barn som behöver hjälp i skolan kanske inte kan få det eftersom de somaliska barnen har större behov, säger Göran Dahlström. För att som det ser ut i dag så kan ju de flesta som kommer från Somalia i dag inte läsa eller skriva och kan inte svenska.

Så du menar att det här kan föda någon form av motsättning inom kommunen också?

 – Absolut, säger han.

Men det finns redan pengar avsatta. Riksdagsledamoten och miljöpartisten Gunvor G Ericson säger att regeringen har avsatt 850 miljoner kronor i budgeten för den här reformen med anhöriginvandring. Exakt hur de pengarna ska betalas ut är däremot inte klart. Hon tycker att det handlar om prioriteringar för kommunerna och att de borde tänka mer långsiktigt.

– Initialt så kostar det. Men man måste också se att det här är lönsamt för samhället i stort. För hur ska man kunna koncentrera sig på SFI när man behöver oroa sig för sina nära och kära, om de är vid liv överhuvudtaget. Är det inte då bättre att vi får till en familjeåterförening som också bidrar till en bättre integration där man kan fullt ut verka i samhället så småningom, säger Gunvor G Ericson.

En kort resa från Katrineholm ligger Flen. Här finns många människor från Somalia som väntar på att släktingar ska kunna flytta hit till Sverige. Fardowsa Mahmod Hirsi är en av dem. Hon har sju barn men fem av dem finns kvar i Somalia. Hon säger att hon saknar sina barn och att hon har svårt att sova på kvällarna för hon oroar sig för barnen som finns kvar.

– Alla som har barn kan känna igen vilken frustration jag går igenom, jag sover inte på kvällarna, jag känner mig psykisk sjuk. Läkarna säger att mitt problem är att jag stressar, det beror på för att jag hela tiden oroar mig för barnen, säger Fardowsa Mahmod Hirsi.

Tillbaka i Katrineholm säger kommunalrådet Göran Dahlström att kommunen redan i dag har en hög arbetslöshet och många människor på försörjningsstöd. Det, säger han, äter upp de kommunala skattepengarna eftersom försörjningsstödet är de pengar som ska betalas ut först. Risken finns att man i kommunen måste välja mellan att dra ner på övriga verksamheter eller höja skatten. Han ser gärna en inflyttning till Katrineholm, men då måste de ha ett jobb och kunna betala skatt.

– Vi behöver inte människor i Katrineholm som vi ska betala för att de bor här, säger han.

Så egentligen vore det bättre om de återförenades i en annan kommun och flyttar om de vill ha hit sina släktingar?

– Absolut, så är det, säger Göran Dahlström(S).

Men miljöpartisten Gunvor G Ericson tycker att Göran Dahlström är trångsynt och inte ser det värde som hon menar finns till en bättre integration genom en familjeåterförening. Hon säger att Miljöpartiet nu tillsammans med regeringen ska sätta sig ner och dra upp riktlinjer för att i detalj se hur reformen ska genomföras för att lugna kommunpolitiker som Göran Dahlström

– Det är klart att det ska vara ekonomiska resurser så att det täcker de kostnaderna som kommunerna har. Om Katrineholms kommun då får statliga bidrag för att utöka elevplatserna så att det täcker fullt ut de kostnaderna som kommunen har, då handlar det ju inte om att man tar resurser utan man tillför resurser till Katrineholms kommun, säger riksdagsledamoten och miljöpartisten Gunvor G Ericson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".