UPPEHÅLLSTILLSTÅND

Trots lagändring splittras småbarnsfamiljer

3:38 min

Fortfarande tvingas många föräldrar lämna sina småbarn i Sverige för att söka uppehållstillstånd från hemlandet, trots en lagändring 2010 för att förhindra familjeseparationer. Åtgärderna var inte tillräckliga, säger både Migrationsverket och Barnombudsmannen.

– Man gick inte tillräckligt långt. Vi skulle ju välkomna att man inte på det sättet behövde lämna landet för att söka uppehållstillstånd för att sedan komma tillbaka och då bryta kontakten med sitt lilla spädbarn under den tiden, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

Det var för att förhindra familjeseparationer, som reglerna lättades upp 2010 och sedan dess är det fler som kan få sin ansökan om uppehållstillstånd beviljad i Sverige, utan att behöva åka tillbaka till hemlandet och söka. Men långt ifrån alla omfattas av lagändringen. Exakt hur många det handlar om finns inga siffror på, men Ayan Ali Mohamud är en av dem. Hon har fått avslag på sin ansökan och måste nu åka tillbaka till Djibouti och söka därifrån, för att få stanna i Sverige med sin sambo och deras 9 månader gamla son.

– Man beslutade att jag omedelbart måste lämna landet, för att sedan på nytt söka uppehållstillstånd från hemlandet, berättar Ayan Ali Mohamud.

Huvudregeln är att den som söker uppehållstillstånd på anknytning ska göra det från hemlandet. Men reglerna ändrades för att förhindra att de som hade barn och familj i Sverige och som uppenbart skulle få godkänt på sin ansökan, skulle slippa göra en onödig resa där familjen splittras. Men det finns fortfarande en del krav som måste uppfyllas. Bland annat får den sökande inte ha uppehållit sig olagligt i landet och man måste ha giltiga identitetshandlingar. Huvudregeln, att uppehållstillståndet ska sökas från hemlandet, har inte ändrats, säger Andreas Ollinen, som är politiskt sakkunnig hos migrationsminister Tobias Billström.

– Det har inte förändrats, men avsikten har varit att det ska tas större hänsyn till barnets bästa i sådana här ärenden, säger Andreas Ollinen.

Ayan Ali Mohamud är inte gift med pappan till sitt barn och hon kan inte söka på anknytning till honom. Men hon kan heller inte söka på anknytning till sitt barn. För barn räknas nämligen inte som nära anknytning, säger Carl Bexelius, stabsjurist på Migrationsverket.

– Det är klart att man kan tänka att finns det någon starkare än att man har ett barn här i landet med uppehållstillstånd. Men vad bestämmelserna i utlänningslagen har sagt är att det är framför allt make eller sambo, och inte då barn. Är det så att man har ett barn i landet och det är den enda anknytningsgrunden, då ska familjeåterförening ske i hemlandet, säger Carl Bexelius på Migrationsverket.

För Ayan Ali Mohamuds del betyder det att hon måste ta med sig sin nio månader gamla son till Djibouti - där hon riskerar repressalier från sin familj, eftersom sonen är född utom äktenskapet, med en man från en annan folkgrupp som familjen inte accepterar - eller att lämna sonen i flera månader. Och tar hon med sig sonen, då separeras han från sin pappa. Att det här fortfarande sker, är inte att se till barnets bästa, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

– Det är oskäligt att barnet blir lidande av föräldrarnas ansökan. För små barn är ett antal månader en väldigt lång tid i deras liv och det kan få väldigt stora konsekvenser för ett litet barn, säger barnombudsmannen.

Men regeringen planerar inte någon ytterligare lagändring utan följer praxisutvecklingen, som det heter. Och under tiden väntar Ayan Ali Mohamud på polisen, som ska verkställa beslutet om hennes avvisning.

– Efter tionde februari kommer vi att träffa polisen. Det är deras beslut som kommer att gälla, säger Ayan Ali Mohamud.