Poliser undersöker platsen där en man sköts till döds intill bensinstation på Munkhättegatan i Malmö
Gängkriminalitet

Samarbete ska få medlemmar att lämna gängen

"Det handlar om att få dem in i en annan livsstil"
3:55 min

Att identifiera olika typer av gängmedlemmar och hur man kan få dem att lämna kriminaliteten och starta ett nytt liv är ett av målen med ett forskningsprojekt som polisen i Stockholm driver sen 2009. Man vill få flera aktörer i samhället att tänka som en helhet och jobba mot samma mål.

– Rent konkret så handlar det om att lyfta ut personer som har hamnat i gäng och få dem in i en annan livsstil, säger polisen Fredrik Leinfelt som jobbat med projektet som kallas Panther.

I projektet har polisen samarbetat dels med internationella kollegor, dels med forskare som kriminologer och sociologer, dels med andra myndigheter och det civila samhället. Och även om namnet på projektet - Panther - kanske för tankarna till kriminella gäng som Black Scorpions och Werewolf Legion, så handlar det här om att försöka få medlemmar att lämna de kriminella nätverken och starta ett nytt liv, och försöka jobba bort den rekryteringsbas som gängen rekryterar ifrån.

En grundsten har varit att polisarbete inte bara handlar om lagföring - det vill säga att få brottslingar dömda. Att få en gängmedlem att lämna sitt gäng och avsluta sin brottsliga karriär kan ha betydligt mer positiv effekt än lagföring, både ur ett samhällsekonomiskt och ur ett humanistiskt perspektiv.

En av metoderna har varit att intervjua gängmedlemmar, inte för att ge polisen information om gängens verksamhet, men för att prata om sina liv och hur polisen kan hjälpa dem att kanske lämna gängen. Bland de 24 gängmedlemmar som intervjuats var hälften ledare eller högt uppsatta, och det hjälpte polisen att identifiera olika typer av gängledare.

– I en studie som vi har gjort inom ramen för projektet så har vi identifierat fyra arketyper av gängmedlemmar, som vi har använt oss av när vi planerar insatser mot olika gäng, säger Fredrik Leinfelt. 

Bland arketyperna finns bland annat "entreprenören" - en bling bling-besatt chef som bäst motarbetas genom att man riktar in sig på att beslagta dyra ägodelar - och "profeten" - som vakar över sina anhängare, tar hand om deras familjer och belönar lojalitet, men genom att vara beräknande och tyrannisk.

Den grupp av gängmedlemmar som Panther-projektet har definierat som lättast att omvända till en civil livsstil kallas "offer för samhället" - unga män som skyller alla sina problem på andra människor, och samhället i stort. Och just utanförskapsproblematiken är en av de viktigaste faktorerna, säger polisen Amir Rostami som också jobbat med projektet. Att gängkriminaliteten är hög i invandrartäta områden har inget med etnicitet att göra, utan det är en klassfråga, säger han.

– Utanförskapsproblematiken är en av de viktigaste faktorerna, och det har inget med etnicitet att göra. Utan vi vet att inom sociologin och kriminologin så är det gammal kunskap att brottslighet inte är etniskt betingat. Men när du har en underklass som bor i marginaliserade områden, utsatta områden, så är det per automatik så att många också är involverade i gängbildning och brottslighet. Det spelar ingen roll vem som bor där, så länge du har klasskillnader i samhället så uppstår de här problemen. Och det är något som vi har gemensamt med samtliga europeiska medlemsstater, säger Amir Rostami.

I Södertälje har man rönt framgång i bekämpningen av den organiserade brottsligheten genom att flera myndigheter samarbetat, som kronofogden, polisen och skatteverket. Det ser man även i andra europeiska länder, som i Norge, Danmark och Storbritannien, säger Amir Rostami, där man är bra på att inrikta sig mot de kriminellas pengar för att försvåra att brotten lönar sig. De länderna ligger långt före Sverige, både metodmässigt och lagstiftningsmässigt, säger han, men Sverige är unikt när det gäller det täta samarbetet. 

– Här i Sverige jobbar vi så operativt nära varandra, de olika myndigheterna. Det är unikt, säger Amir Rostami.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".