Skillnaden är störst mellan arbetande och arbetslösa. Bild: Scanpix

Ekonomiska klyftorna växer i samhället

2:09 min

Inkomstklyftorna fortsätter att öka i Sverige. Den tiondel av befolkningen som tjänar mest har fått 76 procent mer att röra sig med de senaste 20 åren, medan ökningen för tiondelen som tjänar minst endast är 7 procent. Det visar siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB) som Svenska Dagbladet sammanställt.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, tycker att utvecklingen är oroande och varnar för att sammanhållningen i ett samhälle tar skada om klyftorna blir för stora.

– Det är uppenbart så att om man tittar på undersökningar som frågar svenska folket så är det allt fler som nu upplever att de ökade inkomstklyftorna är ett stort samhällsproblem och att ojämlikheten har gått för långt i Sverige, säger Tapio Salonen.

Även om medelinkomsttagaren fått en ökning på 35 procent, och ingen grupp i samhället fått mindre att röra sig med, har spannet tänjts ut och blivit mycket större. Enligt Tapio Salonen är den senaste tidens ökade bränder, vandalisering och kriminalitet i fattiga förortsområden tydliga varningstecken på att människor upplever sig marginaliserade. 

I början av 1980-talet var de svenska inkomsterna som jämnast på grund av politiska insatser, men sedan dess har utvecklingen vänt. Men det är inte främst lönesättningen som är orsaken.

– Den stora skillnaden går mellan dem som överhuvudtaget har arbete och dem som inte har arbete. Inkomstklyftorna de senaste åren förklaras inte så mycket av stora löneskillnader, utan skillnaden ligger mellan de som har jobb och de som inte har jobb.

Tapio Salonen kommer inom kort lägga fram en rapport om Malmö, där skillnaderna ökar ännu snabbare än i övriga landet, och där andelen vuxna som varken har arbete eller studerar har blivit mycket större de senaste åren. 

Att ha små marginaler medför delvis nya problem i dagens samhälle, menar han. Vi har blivit alltmer konsumtionsinriktade och informationssamhället ställer nya krav på tillgång till datorer, mobiler och internetuppkoppling.

– För de med väldigt låga inkomster kan detta fortfarande vara ett stort problem, i synnerhet bland barnfamiljer där skolor och omvärlden förväntar sig att barn ska kunna lämna in uppgifter via datorn och hantera datorer, säger Tapio Salonen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista