Det var i samband med bygget av den nya nationalarenan i Solna som mutorna betalades ut. Solna. Av sex åtalade var det bara Solnas tidigare stadsdirektör Sune Reinhold som fälldes. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix.

Fällande dom i mutmål kan verka avskräckande

"Kan ha en avskräckande effekt i vissa kommuner"
2:47 min

Solnas tidigare stadsdirektör Sune Reinhold är den ende som fälls i mutmålet kring bygget av den nya nationalarenan i Solna. Han döms till villkorlig dom och dagsböter. Övriga fem åtalade frias. Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor, säger att den här typen av mål är svårbedömda, men han säger att det verkar som att domen är väl underbyggd.

– Domen framstår som väl underbyggd. Det är naturligtvis en motgång för åklagaren i viss mån, men också naturligtvis en framgång att den som åtalet i hög grad har rört, nämligen den förre stadsdirektören, att där blev det ju en fällande dom. Domen är ju en påminnelse om att det inte är alldeles lätt för en åklagare att fullgöra sin bevisskyldighet i den här typen av mål, det kan man väl säga, säger Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor.

Solnas tidigare stadsdirektör Sune Reinhold var alltså den ende som fälldes i mutmålet  kring bygget av den nya nationalarenan i Solna. Han döms till villkorlig dom och dagsböter. De övriga fem åtalade frias av Solna tingsrätt, eftersom det inte kunnat bevisas att de uppsåtligen har medverkat till att Reinhold erbjudits eller utlovats mutor.

– Reinhold, stadsdirektören, fälls ju för att det anses att hans arvode som han fick för ett extrauppdrag för ett arenabolag, att det arvodet kunde påverka hans tjänstgöring som stadsdirektör i Solna. Och alltså att den här särskilda ersättningen då riskerade att påverka hans tjänsteutövning. Domstolen finner också att han måste ha förstått att det var på det här sättet, och att han därför hade uppsåt, som det heter, säger Claes Sandgren.

Det mest uppseendeväckande är att målet rört personer på så hög nivå - bland annat en av Sveriges ledande personer inom fastighets- och byggbranschen, en stadsdirektör och ett kommunalråd i en stor kommun, och att det handlat om så betydande belopp, säger Claes Sandgren.

Men det är svårt att säga vad domen kan få för betydelse för det fortsatta arbetet mot korruption och mutor i Sverige, menar han.

– Men det är klart att man kan väl räkna med att det faktum att en person fälldes kan ha en avskräckande effekt i vissa kommuner, det kan man väl tänka sig, säger Claes Sandgren.

Den senaste tiden har det varit mycket uppmärksamhet kring mutor och korruption i Sverige, dels på grund av målet kring arenabygget, men kanske främst på grund av rättegångarna i Göteborg, där flera högt uppsatta personer i kommunen anklagats för mutbrott. Men Claes Sandgren säger att det inte är mycket som tyder på att det blivit vanligare med korruption i Sverige. Snarare har samhället blivit bättre på att uppmärksamma det.

– Det finns en del undersökningar, framför allt från Transparency international, en organisation som jämför länder. De kom med en rapport för bara några månader sedan som inte finner att Sverige skulle ha blivit mer korrupt. Däremot är det mycket som tyder på att myndigheterna har blivit bättre på att uppmärksamma korruption och likaså så är ju medierna mer medvetna om den här typen av frågor, och mediernas granskning är nog mer ingående än tidigare, säger Claes Sandgren, professor i civilrätt och ordförande för Institutet mot mutor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".