Professor Harry Flam

Sverige axlar inte andra länders skuldbörda

"Regeringen kan mildra krisens effekter"
2:51 min

Sverige kommer inte att stödja införandet av gemensamma euroobligationer som skulle innebära lägre ränta för lån till tillväxtsatsningar i krisande EU-länder, säger Harry Flam, professor i internationell ekonomi inför det extra toppmöte som EU:s stats- och regeringschefer kommer att samlas till på onsdag kväll i Bryssel.

Men samtidigt är svensk ekonomi beroende av att tillväxten kommer igång i Europa, medan fortsatta åtstramningar inte kan föra med sig något gott för Sverige, anser han.

– Konsekvenserna för Sverige är negativa eftersom vi är beroende av Europa för vår export. Ungefär hälften av exporten går till Euroländerna. Får man en bättre tillväxt där så gynnar det svensk ekonomi, säger Flam.

EU-länderna är splittrade. En del av dem, med Tyskland i spetsen, vill hålla fast vid åtstramningar medan andra, som Frankrike, vill satsa på tillväxt bland annat genom införande av euroobligationer som skulle innebära lägre ränta för att låna pengar till olika tillväxtsatsningar.

Införandet av gemensamma obligationer, euroobligationer, kommer att öka Euroländernas redan tunga skuldbörda, säger kritiker som Tyskland, men också statsminister Fredrik Reinfeldt som ger sitt fulla stöd till förbundskansler Angela Merkel. 

Men en ytterligare åtgärd skulle vara att den Europeiska centralbanken pumpar in stora summor pengar och skapar inflation. Det skulle minska värdet på euron och minska skulderna, säger Harry Flam. Inflationen skulle alltså fungera som en slags ammortering av skulderna. Men det kommer inte Europeiska centralbanken att acceptera eftersom deras huvuduppgift är att hålla inflationen nere och stabil, säger han.

De olika alternativen - åtstramningar eller satsning på tillväxt - för med sig olika former av negativa och positiva effekter. Det kommer att ta tid innan man får igång ekonomierna i Europa och till dess kommer svenska exportföretag och sysselsättning att påverkas negativ. Men Sverige kan mildra de negativa effekterna för sin egen del, enligt Harry Flam.

– Sverige har möjligheter att föra en mer expansiv finanspolitik. Regeringen skulle kunna öka de statliga utgifterna för olika ändamål. Man skulle kunna genomföra en skattesänkning, man kan göra större satsning på infrastruktur, säger han.

När kan en satsning på infrastruktur ge effekt?

– Ja, det tar också en viss tid. För det första tar det lång tid att sätta igång olika projekt, de är inte startklara. Sen tar det tid innan det får effekter på resten av ekonomin. Så det är ingen snabbutveckling. En skattesänkning däremot får ganska snabbt effekt, positiva effekter på efterfrågan och sysselsättning, säger han.

Harry Flam tror inte på några kraftfulla åtgärder från EU-ledarnas extra toppmöte på onsdag kväll och inte heller tror han på att Tyskland eller för den delen Holland och Finland går med på att införa euroobligationer.

– Jag tror att resultatet blir en kommuniké som innehåller fraser om att det är viktigt att vidta tillväxtfrämjande åtgärder och man kanske kommer med någon konkret åtgärd som till exempel att man satsar mer pengar utav EUs strukturfonder i krisländerna eller man kanske är villig att öka kapitalet till den Europeiska investeringsbanken som investerar främst i östeuropa, säger Harry Flam, professor i Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".