Så gjordes undersökningen

Vi skickade ut vår enkätundersökning till kommunstyrelsens ordförande i de 30 kommuner som hade högst andel personer födda i Somalia i december 2010, som är den senast tillgängliga statistiken från SCB när vi satte igång med jobbet. 26 av de 30 kommunerna svarade under perioden 19/4 till 14/5.

Det var antingen kommunstyrelsens ordförande som själv svarade på enkäten, eller någon annan i kommunen som denne överlåtit enkäten till.

Kommunerna som svarade:
Borlänge, Flen, Katrineholm, Fagersta, Hällefors, Ludvika,  Hallstahammar, Vaggeryd, Lindesberg, Orsa, Örebro, Kinda, Sorsele, Hofors, Nyköping, Vingåker, Trollhättan, Linköping, Göteborg, Gislaved, Söderhamn, Köping, Falköping, Västerås, Växjö, Eskilstuna

Kommunerna som inte svarade:
Lessebo, Nässjö, Uppvidinge, Stockholm

UNDERSÖKNINGEN I SAMMANFATTNING:

FRÅGA: Har du/ni gjort en uppskattning av hur många anhöriginvandrare det kan tänkas komma under året till i kommunen redan bosatta personer med somalisk bakgrund?

Ja: 88 procent
Nej: 12 procent

FRÅGA: Gör du/ni bedömningen att det finns plats i skolorna för de somaliska skolbarn som förväntas komma under året?

1. Ja, tillräckligt många platser kommer att finnas i höst: 71 procent  
2. Tveksamt om vi hinner få fram tillräckligt många platser: 21 procent
3. Nej, vår bedömning är det blir en omöjlig uppgift: 0 procent
4. Har ingen uppfattning: 8 procent

"Vi har väl inget val som kommun betraktat, vi måste väl lösa uppgiften med alltför lite resurser". Anders Berglöv, kommunstyrelsens ordförande i Flen

"Utifrån frågeställningen 'under året' föreligger inget problem. Men ser vi till en generös tolkning av somalisk återförening i sin helhet så är situationen en helt annan. Då kommer det att uppkomma både lokalmässiga och ekonomiska problem".
Jan-Olof Lundberg, strategiskt ansvarig tjänsteman för integration i Borlänge

"Örebro kommun är en kommun med lång erfarenhet och beredskap när det gäller flyktingmottagande, därför utgår vi ifrån att skolresurserna kommer att vara tillräckliga".
Hannah Gustafson, politisk sekreterare i Örebro

FRÅGA: Bedömer du/ni att det kommer att finnas en nödvändig språklig och pedagogisk kompetens inom skolorna i kommunen för att ge de nyanlända barnen ett bra utbildning redan från början?

1. Ja, den finns redan nu: 58 procent
2. Ja, vi kommer att skaffa oss den kompetensen till i höst: 8 procent
3. Tveksamt om vi kommer att hinna/ha möjlighet att skaffa den kompetensen: 8 procent
4. Nej, vår bedömning är att vi inte kommer att hinna göra det: 13 procent
5. Har ingen uppfattning: 13 procent

"Vi når bra resultat i skolan när det gäller nyanlända och har en väl uppbyggd samlad kompetens". Sarita Hotti, ordförande för arbetsmarknads- och familjenämnden i Eskilstuna

"Vi har under de senaste åren tagit emot en större grupp somalier och har succesivt skaffat oss den kompetens som vi behöver. Vi kommer naturligtvis att komplettera denna kompetens vid behov". Mohammed Alkazhami, verksamhetschef för integration- och etableringscenter i Ludvika.

"Hur skall en kommun på 16.000 invånare kunna ha en sådan flexibilitet vad gäller lärarpersonal så att vi klarar dessa svängningar vad gäller förberedelseklasser? Det vet nog bara Ullenhag". Anders Berglöv, kommunstyrelsens ordförande i Flen

FRÅGA: Bedömer du/ni att ni har tillräckligt med bostäder i er kommun för att de återförenade familjerna ska få ett acceptabelt boende?

1. Ja: 28 procent
2. Tveksamt: 44 procent
3. Nej: 24 procent
4. Har ingen uppfattning: 4 procent

"Vi antar att de som inte får en nöjaktig bostad letar sig någon annanstans."
Stig Henriksson, kommunstyrelsens ordförande i Fagersta

"Trångboddheten blir ännu större, och behov finns av stora hyreslägenheter".
Viveca Kittredge och Ingvor Ekinge, nämndansvariga tjänstemän i Nyköping

"Det är ett stort problem då Migrationsverket har en stor asylverksamhet i kommunen som fyller alla lediga lägenheter."
Anders Ceder, kommunstyrelsens ordförande i Lindesberg

FRÅGA: Upplever du/ni att ni fått den information ni behöver från statsmakterna (regering, länsstyrelsen, Migrationsverket osv) för att vidta nödvändiga åtgärder i kommunen för ett bra mottagande?

1. Ja: 42 procent
2. Nej: 58 procent
3. Har ingen uppfattning: 0 procent

"Ingen vet riktigt hur det kommer att bli. Ny lag eller ej? Olika besked ges från ansvariga departement och myndigheter". Yvonne Pettersson, strateg, sociala nämndernas stab i Västerås

"Från regeringens sida finns en stor passivitet och ovilja att ge besked. Kommer det inte en proposition och ett nytt lagförslag kommer kommunerna att få bära stora extra kostnader. Att bara gå på Migrationsöverdomstolens beslut innebär att många som kommer inte kommer att hamna inom etableringsreformen. Detta innebär direkt kommunala utökade kostnader. Länsstyrelsen har bara en passiv samordnande roll. Migrationsverket har under processen kommit med olika och oklara besked som skapar förhoppningar hos den somaliska gruppen och som försvårar en kommunal planering".
Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande i Växjö

"Ja, så gott det går". Anders Ceder, kommunstyrelsens ordförande i Lindesberg

FRÅGA: Anser du/ni att de statsbidrag som kommer att betalas ut täcker de kostnader (kortsiktigt och långsiktigt) som er kommun kommer att ha för mottagandet?

1. Ja, säkert: 0 procent
2. Ja, troligen: 8 procent
3. Nej, troligen inte: 20 procent
4. Nej, säkert inte: 72 procent
5. Har ingen uppfattning: 0 procent

"Ersättningen från staten täcker möjligen (men också det är högst ovisst) de kortsiktiga kostnaderna för flyktingmottagande (eller anhöriginvandring). En betydande grupp av flyktingarna/anhöriga har dessvärre låg utbildningsnivå. Det innebär att steget in på arbetsmarknad i flera fall är mycket långt (långvariga samhällskostnader som ej täcks av staten)". Paul Lindvall, kommunstyrelsens ordförande i Linköping

"Det stora antalet kommer medföra extra kostnader för skolorna. Vi tror även att försörjningsstödskostnaderna kommer öka då de flesta inte kommer omfattas av etableringsreformen. Detta kommer också meföra att det kommer krävas särskilda resurser i kommunen för att mottagningen skall bli bra och att ett bra introduktionsprogram kan läggas upp för individen".
Niclas Palmgren, kommunstyrelsens ordförande i Gislaved

"Kommunens erfarenhet av mottagande av flyktingar från Somalia visar att en tänkt integrationstid, då statsbidrag utgår - om ankomstår plus två år - är otillräcklig för den aktuella flyktinggruppen. En majoritet av flyktingarna har en svår skolbakgrund, många är analfabeter - vilket innebär omfattande insatser innan men kan etablera sig på arbetsmarknaden och därmed få en egen försörjning. Majoriteten av hushållen blir beroende av ekonomiskt bistånd efter etableringstiden. Med hänvisning till stora kulturella skillnader föreligger behov av olika anpassade insatser som kommunen behöver anordna, och inte får kompensation för från staten". Maarit Verga (i samråd med berörda i kommunen), verksamhetsutvecklare inom Social och arbetsmarknadsförvaltningen i Köping

FRÅGA: Vad skulle enligt dig/er vara den viktigaste åtgärden från statsmakterna nu för att ytterligare underlätta mottagandet?

"Sluta slarva med denna viktiga fråga! Se till att alla omfattas av etableringsersättning och ge kommunerna generellt + extra schablonersättning för samtliga. Berätta hur många ansökningar som behandlas och förväntad utgång av dessa. Migrationsverket skulle säkert kunna utifrån ansökningarna meddela inblandade kommuner om förväntat antal anhöriga". Peter Göthblad, enhetschef i Trollhättan

"Att betala notan för den politik som regering och riksdag beslutat. Jag är i grunden för en generös flyktingpolitik med detta förbihåll!". Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande i Växjö

"Ge oss resurser att förbereda den som redan är här inför mottagandet (föräldrautbildning, etc) samt information om hur kommunernas ersättning kommer att bli". Åse Wadlund, integrationssamordnare i Orsa

"Hjälp med renovering av lägenheterna. Kompetenta lärare till SFI".
Caisa Abrahamsson, kommunstyrelsens ordförande i Sorsele

"Höjd ekonomisk ersättning. Detta skulle möjliggöra ett kvalitativt bra mottagande samtidigt som kvalitén beträffande undervisningen exempelvis kan bibehållas för redan befintliga elever. Samma gäller på övriga områden, exempelvis bostads-standard, meningsfylld fritid m m". Tommy Gustafsson, t f kommunchef i Vingåker

"Se över hur statsmakterna tillsammans med berörda kommuner kan medverka till att hitta lösningar på bostadsituationen.  Tillskjuta extra resurser till kommuner och statliga myndigheter för att säkerställa att anhöriga kan erbjudas motsvarande stöd som de som omfattas av etableringsreformen bland annat: samhällsorientering, insatser för etablering i arbetslivet. Beträffande barn och unga kan extra resurser behövas för säkerställa skolornas mottagningskapacitet". Pia Borg, planeringsledare med ansvar för integrations- och flyktingfrågor i Göteborg

"Att varje enskild kommun kan få möjligheten att ta emot människor från ett begränsat antal olika länder. Det kan vara besvärligt med upp till 30 olika språk. Det är lättare om vi kan få koncentrera oss på ca 5-10 olika språk (tex hemspråksundervisning, men även vid tolksituationer)". Marie-Louise Dangardt, kommunstyrelsens ordförande i Hofors

Alla kommentarer är i urval

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista