1 av 2
I entren till ABF Stockholm sitter information om kursutbudet. Bild: Janerik Henriksson/Scanpix
2 av 2
Lars Ilshammar. Bild: Scanpix

Allt fler lockas till ABF och andra studieförbund

"Folkbildning är en del av den svenska modellen"
3:51 min

I år fyller Sveriges största studieförbund, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), 100 år. Det uppmärksammas med en rad jubileumsaktiviteter under nästa vecka. Intresset för ABF:s verksamhet är stort, fler personer än någonsin deltar i förbundets kurser och studiecirklar.

ABF är partipolitiskt obundet, men rötterna finns i arbetarrörelsen och socialdemokratin. Det märks tydligt när ABF Stockholms chef Göran Eriksson visar runt bland föreläsningssalarna, som fått namn som Sandlersalen, Palmesalen, Brantingrummet, Per Albin-rummet och Erlanderrummet.

Nu på försommaren när vårterminens kurser slutat står salarna tomma.  Men under läsåret fylls de med människor som vill förkovra sig på olika områden. Deltagandet är rekordstort, med 750 000 personer årligen. Det ökande intresset märks också hos andra studieförbund. Just ABF:s verksamhet står på tre ben.

– Det ena är estetisk verksamhet av alla tänkbara slag, från konsthantverk till rockmusik, till teater, film, dans, körer- det är kanske den största kategorin i dag. Den andra kategorin är föreningskunskap, politik, samhälle, internationella frågor. Det tredje området är de mer skolliknande ämnena, även om de inte ger kompetens motsvarande gymnasieskolan eller högskolan. Det kan vara språk, datakunskap, svenska för invandrare, historia, psykologi, humaniora, berättar Göran Eriksson.

ABF bildades i en brytningstid, när det gamla ståndssamhället hade gått i graven samtidigt som det ännu inte fanns någon välfärdsstat som såg till medborgarnas behov. Klasskillnaderna var stora, likaså skillnaderna i möjlighet till utbildning. Grundprincipen för ABF var, och är fortfarande, att kursdeltagarna själva på ett demokratiskt sätt formar sin utbildning. Historikern Lars Ilshammar, chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, är redaktör för jubileumsantologin "ABF 100 år".

– Folkbildning är en del av den svenska modellen. Vid sidan av gymnasier och universitet finns det också en tradition av att bilda sig själv. Det är det folkbildning handlar om, inte att bli bildad eller utbildad av någon annan utan att ta ansvar för sin egen bildning, säger Lars Ilshammar.

Under jubileumsveckan ska Lars Ilshammar föreläsa om ABF:s roll i framväxten av det moderna Sverige. Han anser att studieförbunden och folkbildningen fyller en mycket viktig funktion även i vår tid. Deras betydelse har kanske till och med vuxit på senare år, säger han.

– Vi lever på nytt i ett samhälle där begrepp som klass uppenbarligen har blivit relevanta att diskutera. Det räcker att titta på kultursidorna de senaste veckorna. Klyftorna ökar, skillnaderna mellan rik och fattig ökar. Där finns ett behov att fylla det tomrum som uppstår när samhället inte längre tar det ansvar som vi tycker att det har gjort de senaste decennierna.

Många andra organisationer kämpar med att locka unga människor, men studieförbunden har inte samma problem, säger ABF Stockholms chef Göran Eriksson. Han tror att en stor anledning är att unga tilltalas av att själva få utforma verksamheten.

– Man kommer till ABF och säger att "vi är en invandrarförening och vill samarbeta med er" eller "vi är en teatergrupp",  "nu har vi startat ett rockband, vad är förutsättningarna för samarbete?" Att de får bestämma själva gör att det blir många ungdomar. Så det ser hyggligt ut helt enkelt, säger Göran Eriksson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".