Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal. Giftig rök sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Boende i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat idag kl 17.16)

Sopförbränning - inget långsiktigt miljömål

Publicerat torsdag 7 juni 2012 kl 12.12
"Långsiktigt ska vi åt helt annat håll"
(3:22 min)
Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix.

Många svenska kommuner har gjort stora investeringar i anläggningar för avfallsförbränning. Det finns i dag ungefär 30 anläggningar i Sverige, ytterligare tre är under byggnad och planer finns på ännu fler. På grund av dem tros Sverige bli beroende av sopimport i flera decennier framöver.

Men redan 2020 ska det ha skett väsentliga förändringar i fördelningen mellan sopförbränning och materialåtervinning, säger Hans Wrådhe som är sektionschef på Naturvårdsverket.

– Ja, risken finns ju att vi bygger fast oss i sopförbränning. Kortsiktigt kan det vara en miljöfördel i Europa om soporna eldas upp i miljömässigt bra anläggningar istället för att lägga dem på deponier. Men långsiktigt ska vi åt helt annat håll både i Sverige och Europa, säger Hans Wrådhe som menar att materialåtervinningen kommer att öka kraftigt och att därmed kommer behovet av sopförbränning att minska.

I många andra länder har rädslan för utsläpp av giftiga ämnen gjort det svårt att få tillstånd att bygga förbränningsanläggningar. Men i Sverige finns det inget skäl att känna oro, säger Hans Wrådhe som är sektionschef på Naturvårdsverket.

– Under de senaste 20 åren har miljödomstolarna i Sverige ställt väldigt stränga krav på rening. Det betyder att dioxinutsläppen från svenska förbränningsanläggningar till exempel är små. Utsläppen av kvicksilver och andra miljögifter också.

Om övriga Europa skulle använda avfallsenergi på samma sätt som Sverige skulle en tredjedel av EU:s klimatmål uppnås, hävdades i en rapport från branschorganisationen Avfall Sverige för några år sedan. Men det är naturligtvis bäst om vi inte producerar så mycket avfall och förbättrar materialåtervinningen, säger Naturvårdsverkets Hans Wrådhe.

– På lång sikt är vi angelägna att komma ifrån förbränning av avfall. Vi ska enligt EU:s avfallsdirektiv och enligt det svenska avfallsplanen som Naturvårdsverket nyligen beslutat om minska deponering och avfallsförbränning till förmån för mer materialåtervinning.

Att förbränning är ett bättre alternativ än deponi - det är experterna eniga om. Deponering har större klimatpåverkan än riktigt utförd förbränning. Vid soptipparna bildas bland annat metangaser. Nu gör man till och med utredningar för att se om det inte är bättre att gräva upp gamla soptippar än att låta dem ligga.

Men hur är det på de platserna där soporna bränns? Kan man säga till de som bor i närheten att det inte finns några risker för miljö och människors hälsa? 

– Det är väldigt liten risk för någon påverkan på hälsa eller miljö runt de anläggningarna. Visst kommer det ut föroreningar från skorstenen från en avfallsförbränningsanläggning, det gör det, men de har en oerhört bra reningsutrustning på alla anläggningar som finns i Sverige, säger Hans Wrådhe, chef för sektionen kemikalier och avfall på Naturvårdsverket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".