1 av 2
Skånsk bröllopsdyna från ca 1830, ur Zickermans samling. Foto: Lars Edelholm/Prins Eugens Waldemarsudde.
2 av 2
Lilli Zickerman. Fotograf okänd
Hundraårsjubileum

Hantverk och socialt engagemang i hemslöjden

4:04 min

I år uppmärksammas att den svenska hemslöjden firar hundraårsjubileum, med en mängd utställningar och aktiviteteter runt i landet. På Waldemarsudde i Stockholm har man valt att lyfta fram Lilli Zickerman - kvinnan som brukar betraktas som hemslöjdsrörelsens portalfigur.

Anna Meister är ansvarig för utställningen, och hon tror att Lilli Zickermans tankar och idéer om hemslöjd ligger i linje med det framväxande intresset för att skapa själv, och att återanvända, som finns i samhället idag.

– Det är ju väldigt populärt. Vi lever ju i ett tidevarv där folk behöver skapa saker med sina egna händer i lugn och ro. Så hemslöjden är säkert på frammarsch igen nu, tror jag.

Jubileet som firas är för att det är hundra år sedan Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund bildades. Men redan 13 år tidigare, 1899, bildades Föreningen för Svensk Hemslöjd av Lilli Zickerman, som av många ses om den svenska hemslöjdsrörelsens portalfigur.

Lilli Zickerman var apotekardotter från Skövde, född 1858, och växte upp under bra förhållanden. Hon var väldigt intresserad av textilier och öppnade en broderiaffär, fast hon egentligen inte hade behövt försörja sig själv. När Lilli Zickerman var på den stora Stockholmsutställningen 1897 såg hon både äldre och nyare slöjdföremål, och gjorde en upptäckt som kom att leda till hennes stora engagemang för hemslöjden, berättar Anna Meister.

– Då slogs hon av att de nya föremålen inte var alls lika vackra som de gamla. Och det här skedde ju under en tid när industrialiseringen var på frammarsch i Sverige, så hon trodde att de som hade gjort de nyare slöjdföremålen hade tagit intryck av billiga, massproducerade saker, och inte bevarat och gått vidare med föräldrarnas traditioner. Så hon bestämde sig för att hon ville rädda och utveckla den svenska slöjden.

När Zickerman startade Föreningen för Svensk Hemslöjd fick hon stort stöd av Prins Eugen, som var mycket konstintresserad, och blev ordförande för föreningen. På Prins Eugens museum Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm berättas nu i en utställning mer om Lilli Zickermans gärning och "målarprinsen" Eugens engagemang för detta arbete. Där kan man bland annat se en liten del av de över 20 000 fotografier som Zickerman tog när hon reste runt i landet och inventerade äldre folkliga textilier. Hon tog svartvita bilder, som sedan handmålades av hennes bror, för att visa färgprakten i hantverket.

Så arbetet i föreningen gick både ut på att dokumentera och att organisera slöjdare och hemslöjd. Men Lilli Zickerman startade inte föreningen enbart för att bevara en hantverkskunskap - det handlade också om ett socialt engagemang. Hon upplevde att folk på landsbygden inte hade så mycket att göra på vinterhalvåret, och såg här en möjlighet.

– Hon såg att det här skulle kunna dryga ut deras inkomster, för Sverige var ju ett fattigt land på den tiden, folk hade ju inte mycket pengar alls. Det räckte ju knappt, många var självhushållande, men då tänkte Lilli Zickerman att om de slöjdade på vintrarna och kunde få sälja saker så skulle deras situation kunna förbättras. Det var en hjälp till självhjälp, säger Anna Meister.

Och Lilli Zickermans idéer om hjälp till självhjälp har levt vidare i ett antal nutida projekt som också presenteras i utställningen på Waldemarsudde.  Bland annat visas tygtryck från projektet Livstycket i Tensta, där utlandsfödda kvinnor lär sig svenska samtidigt som de ägnar sig åt hantverk.

Utställningen visar också hur hemslöjdsrörelsens tankegångar från sekelskiftet 1900 har förvaltats och vidareutvecklats fram till idag - bland annat genom att två skolklasser från Täby och Tensta låtit sig inspireras av Lilli Zickermans mönster och broderat kuddar på temat park och trädgård.

Och Lilli Zickermans engagemang för hemslöjden hade verkligen betydelse för de människor som involverades, säger Anna Meister som ansvarar för utställningen på Waldemarsudde.

– Det var en otrolig omsättning. Man förstår av korrespondensen mellan prinsen och Lilli, och även av andra papper, att det var ju väldigt väldigt många som verkligen fick det bättre. Så det var inte bara på pappret som det lät bra, utan det funkade verkligen. Så det gjorde verkligen skillnad i människors liv.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista