1 av 2
Psykiatrin behöver utveckla metoder som passar patienter från andra kulturer än den västerländska, konstaterar forskaren Parvin Pooremamali. Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX
2 av 2
Parvin Pooremamali.

Psykiatrin behöver ta hänsyn till andra kulturer

3:13 min

Psykiatrin behöver anpassas efter patienter med annan kulturell bakgrund. Den slutsatsen drar Parvin Pooremamali i sin doktorsavhandling som hon nyligen la fram vid Malmö högskola. De metoder som används inom psykiatrin kan fungera dåligt på patienter från andra delar av världen, menar hon.

– När jag började jobba märkte jag behovet av forskning. Och jag märkte direkt kulturella skillnader mellan psykiatrisk vårdpersonal och invandrarpatienter framför allt de från Mellanöstern som var de jag jobbade mest med, säger Parvin Pooremamali.

Under arbetet med sin avhandling intervjuade Parvin Pooremamali dels patienter från Mellanöstern, dels arbetsterapeuter som behandlar och rehabiliterar inom psykiatrisk vård. Intervjuerna visade tydligt att de här två parterna ofta inte förstår varandra och att missförstånden är många. Det kan gälla synen på familjen, på hälsa och sjukdom, eller på arbete.

Vården i Sverige är präglad av västerländska, individualistiska värderingar, säger hon.

– Så kommer invandrare med en annan kulturell bakgrund och andra kulturella värderingar, som är kollektivistisk, och då krockar de två. När det gäller arbetsmodellerna så är jag själv utbildad i Sverige och jag märkte att det är svårt att tillämpa modeller som är anpassade efter västerländska patienter på invandrare. Så då började jag själv att modifiera och anpassa modellerna.

En vårdenhet där man tydligt tar hänsyn till patienternas kulturella bakgrund när man behandlar och ställer diagnos är Enheten för Transkulturell Psykiatri vid Uppsala universitet. Här tar man bland annat emot flyktingar som råkat ut för traumatiska upplevelser, som tortyr och etnisk rensning.

– En del av det som transkuturell psykiatri gör är att ta fram metoder för att kunna ställa en rätt diagnos, när patienterna har en annan kulturell bakgrund. Så där finns ett verktyg som man har utvecklat, både i andra länder och i Sverige. Sedan försöker man också anpassa behandlingsmetoderna, till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi), som är en vanlig behandlingsmetod när det gäller depression eller posttraumatiskt stressyndrom. Där kan det finnas behov att anpassa KBT-metoden till andra kulturer, säger Parvin Pooremamali.

Tar man inte hänsyn till de kulturella skillnaderna, riskerar det att gå ut över behandlingarna, säger forskaren Parvin Pooremamali.

– Den här gruppen är sårbar och skör, och ofta har de multiproblematik, och då krävs mer förståelse och kulturella kunskaper. Kan man inte kommunicera på ett bra sätt och man inte blir förstådd så växer också missnöjet, säger forskaren Parvin Pooremamali vid Malmö högskola.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista