Foto: Fredrik Persson/Scanpix.
STOCKHOLM

Bostadsbrist att vänta om inte byggandet tar fart

"Det är i grunden en politisk fråga"
5:08 min

Länsstyrelsen i Stockholm slår larm om bostadsbristen i länet. Om inte byggandet tar fart riskerar 340 000 stockholmare att stå utan bostad år 2030. Trots att befolkningen stadigt ökar så har inte länet anpassat byggandet till det. Under 2012 kommer det att byggas runt 8 000 bostäder, det är lika många som i fjol och året innan. Och det väntas inte byggas mera nästa år.

För att klara befolkningsökningen skulle det behövas ett tillskott på uppemot 20 000 nya bostäder per år, enligt länsstyrelsens rapport. Dagens byggtakt är för låg, säger Henrik Weston, utvecklingsledare på länsstyrelsen och en av de som skrivit rapporten. 

– Det har, som läget ser ut nu, mycket att göra med att det är ett oroligt läge i omvärlden och det påverkar byggtakten, det påverkar investeringar, det påverkar folks beslut om man har möjlighet att kanske köpa en bostad eller inte. Har man jobbet kvar om ett år eller så? I grund och botten är det stora strukturella problem i omvärlden som påverkar bostadsbyggandet, men också om vi går ner i själva läget i länet så handlar det mycket om andra saker också. Man har sagt att kommunerna behöver bli mer effektiva att ta fram fler planer till exempel, säger Henrik Weston.

Och i väntan på det växer Stockholms befolkning så att det knakar. Om 18 år blir vi 3,2 miljoner. Stockholm har en enorm och unik befolkningstillväxt.

– Och det är vi störst på både i Sverige och i Skandinavien. Helsingfors har också en bra befolkningstillväxt, men vi är faktiskt den stad eller den region i Europa som har den snabbaste befolkningstillväxten. Och det sätter en enorm press på bostadsmarknaden. Givetvis först och främst på det befintliga beståndet - att det är svårt att få en bostad och samtidigt när det även byggs - det byggs inte tillräckligt. Och det ökar glappet hela tiden, varje år förvärras bostadsbristen i och med att befolkningen fortsätter att öka och bostadsbygget går ner, säger Henrik Weston på länsstyrelsen.

Stockholm har en till sak som gör den unik. Det att länet har ett stort antal enmanshushåll. Det att staden enbart har cirka 2,1 person per hushåll är inte jämförbart med många andra europeiska städer - och då behövs det här fler bostäder per capita.

Men i regionen som i dag har 2,1 miljoner invånare, är alla kommuner inte lika villiga att bygga. Skillnaden mellan Danderyd och Solna statuerar ett exempel.

– Det är i grunden en politisk fråga. I till exempel Solna så har man från politiskt håll sagt att vi vill växa, vi vill vara en del av Stockholmsregionen. Och vi vill bygga bostäder. Folk vill bo i Solna och då ska vi se till att det byggs bostäder i Solna. I Danderyd är man mer restriktiv. Där har man från politiskt håll skjutit ifrån sig lite grann, och lämnat över så att säga att andra kommuner få ta större ansvar. Så ser det tyvärr ut, men det som är positivt är att merparten av länets kommuner i dag vill växa. Som vi ser är Danderyd en av de få kommuner som inte bygger särskilt mycket. De flesta försöker i alla fall på ett eller annat sätt att öka byggandet även om många omständigheter runtomkring gör att det sedan faktiskt inte blir så högt byggande, säger Henrik Weston, utvecklingsledare på länsstyrelsen.

Han menar att det i dag i de flesta av Stockholms kommuner finns en politisk vilja att öka byggandet men det är en del hinder på vägen. I rapporten listas en rad faktorer som motverkar byggandet. Allt från det redan nämnda osäkra ekonomiska läget, långdragna planprocesser och hårda miljöregler till brister på samordning.

– Våra slutsatser är framför allt att infrastrukturen behöver kopplas mycket mer ihop med bostadsbyggandet. Vi från länsstyrelsens sida och Trafikverket har möjlighet att fördela resurser när det gäller infrastrukturplaneringen. Om vi ser till exempel att det är en kommun som skulle kunna komma loss ett antal byggprojekt om man till exempel bygger en avfart från en motorväg eller någon form av anslutning, en pendeltågstation eller någonting annat. I och med att styra på det sättet så kan man då få det där bostadsbyggandet att komma till. Om man inte skulle göra de där infrastruktursatsningarna så skulle de här bostaderna inte kunna byggas. Så där ser vi en koppling där vi måste bli bättre. På att fördela resurser och koppla ihop infrastruktur med bostäder på mycket tydligare sätt än vad det gjorts förr, säger Henrik Weston, utvecklingsledare på Länsstyrelsen och en av de som undertecknar rapporten om bostadsmarknaden i Stockholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".