Konferensen om ojämlik vård var välkonkurrerad. Foto: Talib Yass/SR International.

Den ojämlika vården kräver nya insatser

"Vi är dåliga på att kommunicera med människor som har en annan livssituation"
3:10 min

I dagens Sverige är medellivslängden lägre i fattiga områden. Människor som har en psykiatrisk diagnos dör oftare i behandlingsbara sjukdomar och utlandsfödda har svårare att få rätt vård inom en rad områden. Detta har Socialstyrelsen konstaterat i olika granskningar. Men varför har det blivit så? Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL):

– Ja, det är ju så att alla människor inte får samma vård och inte har samma tillgång till vård. Det innebär naturligtvis att det är en form av diskriminering. De som inte kan få den hjälp som ändå finns att få, säger han.

Det var under en konferens i Stockholm i tisdags som representanter för olika myndigheter och organisationer belyste ojämlikheten inom vården, de ökande hälsoklyftorna och utsatta gruppers situation.

Professorn i folkhälsovetenskap Henry Ascher förklarar denna ojämlikhet genom att lyfta upp faktorer som visar hur samhället bemöter människor som har olika bakgrund, klasstillhörighet, utbildningnivå eller sexualtillhörighet.

– Vi som ofta har en medelklassbakgrund och har utbildat oss längre i livet är helt enkelt dåliga på att kommunicera med människor som har en annan livssituation, en annan utbildningsnivå eller en annan bakgrund, säger han.

Denna medvetenhet har mynnat i en attitydförändring när han till exempel träffar papperslösa som söker vård, säger Henry Ascher.

– För min egen del så jag blivit ännu mer uppmärksam på de här frågorna i mötet med nyanlända barn och deras familjer. Och ännu mer när jag möter papperslösa i vården. Inte för att deras situation är radikalt annorlunda mot andra utsatta gruppers utan därför att frågorna blir så väldigt tydliga. De ställs på sin spets på något sätt.

Socialminister Göran Hägglund (KD) som var bjuden till konferensen erkänner att det finns en ojämlikhet i vården, men han ser inte någon brist i själva systemet utan anser att det finns "enskilda attityder hos enskilda medarbetare" som gör skillnaden. Men samtidigt ska den inte finnas någon som är direkt ansvarig för denna ojämlikhet, säger han:

– Ingen ska ta ansvaret för ojämlikhet utan alla ska ta ansvar för att det blir jämlikt. Vi behöver fler ansvarstagare i det arbetet. Och där är det naturligtvis våra landsting huvudsansvariga för det, men vi på den statliga nivån kan hjälpa till på olika sätt för att utveckla en vård som ges på lika villkor, säger minister Göran Hägglund.

Och för att råda bot på de bristerna inom sjukvården har man redan satt igång en nationell strategi där 20 organisationer ingår för att bidra med olika förslag. Målet är att under några år få kunna samla de goda förslagen i ett paket för att människor ska få den vård som de har rätt till i hela landet, säger avslutningsvis Anders Knape, SKL:s ordförande.

-- Jag upplever att det är väldigt många som just nu sätter axeln till för att försöka förbättra situationen. Vi vill från nationell nivå stödja det här arbetet genom att sprida kunskaper, genom goda exempel, genom att visa vad man kan göra för att saker och ting ska fungera bättre. Det säger Anders Knape, SKL:s ordförande.

*Arrangörer: Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen, Statens Folkhälsoinstitut, Svenska Läkaresällskapet, Kommunal, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".