1 av 2
Johanna Rickne, Foto: Fredrik Eriksson/Ifn
2 av 2
Vice statsminister Mona Sahlin bredvid statsminister Ingvar Carlsson i riksdagen hösten 1994. Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix.

Varannan damernas gav högre kompetens

"Med facit i hand är det det bästa vi gjort"
2:46 min

De som är skeptiska till könskvotering brukar säga att det är kompetensen som ska räknas, inte könet. Men när Socialdemokraterna införde "varannan damernas" till valet 1994 blev effekten både ökad jämställdhet och ökad kompetens, visar ny forskning.

– Vi säger inte att kvotering nödvändigtvis skulle leda till en förbättring överallt. Ibland kanske det inte behövs. Men att säga att kvotering leder till försämrad kompetens bland männen, eller för den delen bland kvinnorna är ingenting vi kan styrka i den här studien, säger Johanna Rickne som är nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm.

Det var inför valet 1994 som Socialdemokraterna beslöt  att ha varvade listor både i kommun- och landstingsvalen, och till riksdagen. Mårten Ström är socialdemokratisk kommunpolitiker i Luleå. I början av 90-talet satt han i fullmäktige och han var också fritidsnämndens ordförande. När det gällde "Varannan damernas" tillhörde han skeptikerna.

– Jag brukar försöka vara så uppriktig som jag kan. Jag tillhörde väl den här gruppen som gick och bar på en massa dåliga värderingar. Nu med facit i hand så har det varit det bästa vi har gjort. Det tillfördes massvis i politiken, säger Mårten Ström.

Den uppfattningen får alltså stöd i Johanna Ricknes och hennes kollegors forskning. För att få ett mått på kompetens gick de tillbaka till manliga politikernas gamla mönstringsprov. Där testades såväl logik som språkkunskaper och ledaregenskaper. När man sedan jämförde hur det såg ut bland socialdemokraterna i kommunernas fullmäktigesalar före och efter valet 1994 visade det sig att den generella kompetensnivån faktiskt ökade hos de män som blev kvar. Det gällde särskilt på de platser där konkurrensen mellan partier och block var som minst.

– Improduktiva rekryteringsnätverk verkade rivas upp, och det blev bättre rekrytering på många platser. Så kompetensen ute i kommunerna, där man stått emot kvinnors inträde innan, ledde både till fler kvinnor, en ökade mångfald, och en ökad kompetens hos männen, säger Johanna Rickne.

Bland kvinnorna finns inget mönstringsprov att jämföra med. Istället har man utgått från deras utbildningsnivå, och även bland dem såg man en positiv effekt efter valet 1994.

– De här kvinnorna man tog in, deras grad av utbildning var högre än de hos kvinnor som satt där innan, den var högre än hos de män de ersatte, och den var högre än hos de män som satt kvar i genomsnitt. Om vi ser utbildning som ett mått på kompetens, så ökade kompetensen även hos kvinnorna, säger Johanna Rickne.

Johanna Rickne vill inte dra några generella slutsatser av sin forskning, vare sig till andra partier eller till näringslivet. Men socialdemokraten Mårten Ström I Luleå, tycker att näringslivet har en del att lära.

– Eftersom jag har varit anställd hela mitt liv i privat näringsliv och följt det på nära håll, så kan jag väl tycka att det finns en otrolig konservatism inom näringslivet. Politiken har ändå på något vis försökt visa en bra färdväg framåt, för att vi ska få ett samhälle där alla känns lika viktiga, och är lika viktiga, säger Mårten Ström, socialdemokratisk kommunpolitiker i Luleå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".