Daniel Naurin, statsvetare. Foto: Göteborgs universitet.

Tuffa förhandlingar väntas om EU:s nya budget

"Det handlar mycket om prestige"
3:52 min

På torsdagskvällen inleds EU-toppmötet i Bryssel. Budgeten för de kommande sju åren ska spikas, och det är många intressen som står mot varandra, när man nu ska besluta hur de ungefär tusen miljarder kronorna årligen ska fördelas. Med den ekonomiska krisen blir det ännu svårare än normalt att förhandla.

– Budgetförhandlingarna är alltid känsliga och konfliktfyllda. De är de mest konfliktfyllda förhandlingarna som EU har. Och de är naturligtvis extra känsliga nu för att Europa befinner sig i en ekonomisk kris, säger Daniel Naurin, föreståndare för Centrum för Europaforskning, CERGU, vid Göteborgs Universitet.

Hur ska man då se på Sveriges position i förhandlingarna?

– Sverige tillhör nettobidragsgivarna och det betyder att vi alltså betalar in mer pengar till EU:s budget än vad vi får ut genom olika stöd till jordbruk, regional utveckling och så vidare. Och det gör att vi, tillsammans med de andra länderna som har nettobidragsposition, gärna har en restriktiv syn på den här budgeten. Vi vill att budgeten inte ska vara riktigt lika hög som länderna från Syd- och Östeuropa vill ha den för att de tar emot mycket bidrag, säger han.

– Sverige kommer att driva på för en betydlig sänkning av budgeten. Kommissionens förslag ligger på omkring tusen miljarder euro, och Sverige tillsammans med Storbritannien och en del andra länder, vill ha en sänkning av budgeten, fortsätter Daniel Naurin.

Dessutom har Sverige synpunkter på hur EU:s pengar ska användas, och från svenskt håll har man länge varit mycket kritiska till att en så stor del av budgeten går till jordbruksstöd. Istället är den svenska linjen att EU borde satsa på att öka sin konkurrenskraft globalt genom till exempel infrastruktur- och forskningssatsningar. Sverige betalar cirka 30 miljarder kronor om året till EU:s budget och får tillbaka drygt 10-15 miljarder. Skillnaden har varit ännu större om inte Sverige hade fått en rabatt på sin avgift. Men nu vill EU skära i den rabatten.

– Sverige lyckades med buller och bång under de förra förhandlingarna om långtidsbudgeten att skaffa sig en rabatt, det vill säga vi betalar lite mindre än vi skulle göra om man bara gick på Sveriges BNP och välstånd. Nu finns det rörelser i Bryssel mot att den rabatten skulle reduceras, och det är klart att Sverige kommer att försvara den med näbbar och klor. Det blir tydligt att man förlorat en förhandling om man blir av med en sådan rabatt som man vunnit i en tidigare förhandling, säger Daniel Naurin.

Det handlar mycket om prestige, säger han, och Fredrik Reinfeldt lovade också inför ett möte med EU:s ordförande Herman Van Rompuy under torsdagen att ge ett "strikt" budskap, för att få behålla den rabatt som Göran Persson (S) lyckades åstadkomma 2005.

– Och det är också en hel del pengar. Det kommer att röra sig om ett antal miljarder, och det är naturligtvis pengar som regeringen hellre skulle vilja lägga på en del olika typer av valvinnarsatsningar i den svenska budgeten framöver, säger Daniel Naurin.

Till följd av den djupa ekonomiska krisen i Europa är alla de stora EU-länderna överens den här gången om att sänka utgifterna, säger Daniel Naurin.

– De här förhandlingarna är ganska mycket ett stormaktspel och inför årets förhandlingar så är både Frankrike, Storbritannien och Tyskland överens om att sänkningar bör göras men sedan har man olika uppfattningar om var, och Frankrike framför allt vill inte att man ska skära på jordbruksstöden, säger Daniel Naurin, föreståndare för Centrum för Europaforskning, CERGU, och docent i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Om toppmötet kommer överens om långtidsbudgeten ska den sedan också godkännas av Europaparlamentet, men detta är mer en formalitet, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".