Inkomstgapet mellan män och kvinnor består

"Att vara borta från arbetsmarknaden kostar på för karriären"
3:47 min

Inkomstgapet mellan män och kvinnor i Sverige består, och det är åren när barnen är små som skillnaderna är som störst. Strax före 30-årsåldern, då många kvinnor får sitt första barn, drar mäns inkomster ifrån kvinnornas. Och skillnaden blir störst för högskoleutbildade. Det visar en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering - Ifau. En anledning kan vara att kvinnor tar ut den större delen av föräldraledigheten, och tar huvudansvaret för familjebildningen, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi på Ifau.

– Vi vet också från ett stort forskningsfält att det här med att vara borta från arbetsmarknaden och ta paus i sin karriär, av vilket skäl det än är, det kostar på för karriären. Löneutvecklingsmässigt. Och det gör det för både kvinnor och män, men eftersom kvinnor har längre frånvaroperioder från arbetsmarknaden så ser man det i kvinnors löne- och inkomstutveckling, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi på Ifau.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har i rapporten "Måste man välja?" tittat över en lång tidsperiod och jämfört män och kvinnor födda i mitten på 1940-talet med män och kvinnor som är födda fram till i början av 1960-talet. Man ville granska löneeffekten av småbarnsåren när man inte längre var mitt i dem, och valde därför att titta på hur hög årsinkomst personerna hade vid 45 års ålder. Forskarna fann då att 45-åriga män födda i början av 1960-talet med någon av höglöneutbildningarna läkare, jurist, civilingenjör eller civilekonom hade nära 40 procent mer i årsinkomst än kvinnorna med samma utbildning.

Rapporten visar också att medan det för kvinnor idag har gått från ett negativt till ett neutralt samband mellan barn och inkomst blir det bara mer och mer positivt för männen, särskilt för dem med höglöneutbildning. Det vill säga att män tjänar mer ju fler barn de har.

– En viktig förklaring kan vara det att det kostar pengar att ha barn. Precis som att man har råd att ha större hus när man har en högre inkomst så har man råd att ha fler barn. Att sambandet ser ut på det sättet för män är kanske inte så förvånande. Det som kanske är mer förvånande är att det här sambandet har varit negativt för kvinnor tidigare. Men då måste man tänka på att barn inte kostar bara pengar och resurser, utan de kostar ju tid också, säger Anna Sjögren.

Och det här med tid är en viktig faktor, eftersom det som sagt ofta är så att kvinnor inte jobbar lika mycket som männen, utan oftare arbetar till exempel deltid och tar längre föräldraledighet. Det är därför också viktigt att poängtera att det som Ifau tittat på i det här fallet är just inkomstgapet mellan män och kvinnor, det vill säga den faktiska inkomsten man får ut på ett helt år, som är beroende av hur mycket man arbetar. Det är alltså inte den faktiska lönenivån, och dess skillnader mellan män och kvinnor, man tittat på, säger Anna Sjögren.

– Det vi har studerat är inkomstgapet. Det finns också ett lönegap, det gör det, men när man studerar lönegapet och konstaterar att "titta det har minskat", eller "det ser ut så här och så här", så är det också väldigt viktigt att ta med i beräkningarna att vi lever ju inte av månadslöner, utan vi lever av våra årsinkomster. Och inkomstgapet är fortfarande väldigt stort.

Anna Sjögren tror att processen med att jämna ut inkomstgapet mellan män och kvinnor till viss del redan har börjat.

– En utveckling som vi ju redan är inne i är ju att män och kvinnor delar mer lika på föräldraledighet och på ansvar för barn och familj. Och om kvinnor och män börjar jobba lika mycket så kommer ju inkomstgapet att krympa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".