FOLK OCH FÖRSVAR

Alliansen splittrad om försvaret

5:16 min

Regeringen är splittrad i flera viktiga försvarsfrågor. Det är av slutsatserna som kan dras efter årets upplaga av Folk och försvars rikskonferens som avslutades i Sälen på tisdagen. Moderaterna säger nej till att utreda ett Natomedlemskap, och tvärtemot de andra tre allianspartierna vill man heller inte utlova ökade försvarsanslag.

– Mycket talar för att försvarsbudgeten behöver öka, säger Staffan Danielsson, försvarspolitiske talesperson för Centern.

Kristdemokraterna verkar tycka som ni, Folkpartiet gör det definitivt, men försvarsministern passar i den här frågan. Vad tycker du om det?

– Jag tror inte riktigt att försvarsministern har finansministerns öra i en här frågan.

Ja, såväl Centern som Folkpartiet och Kristdemokraterna säger att försvarsbudgeten på drygt 40 miljarder kronor årligen behöver utökas. Folkpartiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman har tidigare sagt att det krävs 3-4 miljarder kronor mer varje år, för att finansiera det nya insatsförsvaret, med sina anställda soldater, och nytt dyrt materiel. Men försvarsminister Karin Enström är inte beredd att utlova några mer pengar, och hon tonar ned sprickan i regeringen.

– Jag kan konstatera att vi, det vill säga regeringen, alliansen, har varit överens. Vi har lagt sju raka försvarsbudgetar, och vi satsar på försvaret. Jag är nöjd med det beskedet, säger hon.

Men det råder ingen tvekan om att det finns en tydlig oenighet inom regeringen i försvarsfrågan. När överbefälhavare Sverker Göransson i en intervju i Svenska Dagbladet nyligen hävdade att Sverige bara skulle klara av att stå emot ett angrepp mot en begränsad del av landet i en vecka, sa Karin Enström att det är en rimlig ambitionsnivå. Folkpartiet däremot kallade uttalandet en politisk bomb, och menar att förmågan måste vara större än så.

De små allianspartierna vill ju också att ett svenskt Natomedlemskap ska utredas. Moderaterna säger nej. Och så är det frågan om ökade anslag. Centerpartiets Staffan Danielsson menar att det behövs mer pengar, också för att bidra positivt till stabiliteten i Norden.

– Sverige måste ta sitt ansvar för fred och säkerhet i Norden på ett rimligt sätt, lika mycket som övriga nordiska länder.

Gör vi inte det då?

– Nej. För 25 år sedan var vår försvarsbudget  2,5 procent av BNP, mest räknat i BNP av de nordiska länderna. I dag lägger vi under 1,2 procent - och är på väg nedåt - och lägger minst av de nordiska länderna, som ligger på 1,5 procent. Så vi tar inte riktigt vårt ansvar för fred och säkerhet som vi borde, tycker jag. Det talar för att försvarsbudgeten behöver öka, säger Staffan Danielsson (C).

I somras, under Almedalsveckan i Visby, väckte ett annat uttalande av Sverker Göransson stor uppmärksamhet. Han sa då att försvaret inom några år är så pass underfinansierat att man kan tvingas välja bort hel försvarsgren, som marinen, flygvapnet eller armén, om inte anslaget höjs. I intervjun i Svenska Dagladet sa han att bedömningen kvarstår. Men försvarsminister Karin Enström håller inte med.

– Vi vet att försvarets ekonomi är i balans, i år och nästa år, och det är väldigt bra. Försvarsmakten har signalerat att man ser osäkerheter i framtiden, och det är det som Försvarsmakten just nu har uppgift att analysera. Och vi gör detta i nära dialog med myndigheten, för att på djupet analysera vad det är i sådana fall som Försvarsmakten menar kommer att kosta mer pengar.

ÖB talade tidgare om att det kan bli aktuellt att med nuvarande budgetanslag till och med lägga ned en försvarsgren. Hur reagerar du på det?

– Det har jag väldigt svårt att se framför mig, säger försvarsministern.

ÖB själv hann inte utveckla sina tankar i Sälen. Han åkte hem, akut magsjuk, redan efter en halv dag.

Socialdemokraterna har också varit mycket kritiska mot Karin Enströms bedömning att en veckas motståndskraft är en rimlig nivå. Men i likhet med Moderaterna är man inte beredd att utlova ökade anslag. Först måste den så kallade försvarsberedningen, där alla partier sitter med, göra och presentera sin analys av läget i omvärlden, menar partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist.

– Den ekonomiska nivån i framtiden måste enligt vår uppfattning diskuteras i djupet först när försvarsberedningen har fullföljt sitt arbete. När vi fastställt hur vi ser på den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden, och när vi också dragit våra slutsatser för Sveriges eget försvar.

Så ni utesluter inte att effekten kan bli ökade anslag om det är det ni kommer fram till i försvarsberedningen?

– Nej, jag utesluter ingenting, men jag går inte heller händelserna i förväg, säger Peter Hultqvist (S).

Försvarsberedningens omvärldsanalys ska vara klar i sommar.

Miljöpartiet är inte heller berett att skjuta till mer pengar rätt av. De menar att den militära säkerheten får alldeles för stor plats i debatten. Andra säkerhetshot borde diskuteras mer, säger partiets försvarspolitiske talesperson Peter Rådberg.

– Den största hotbilden som vi har, det är icke-militära, och ändå upphåller man sig vid, till 90 procent, att när man pratar säkerhet så ska man prata den militära säkerheten. Utan det är ju cyberhot och en massa annat, och det här måste man sätta ihop på något sätt, säger Miljöpartiets Peter Rådberg.

Anders Ljungberg

SR International

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista